Vi bär alla inom oss en oro för olika slags kriser, som kryper allt närmare in i vår vardag.
Hot och dödligt våld genom skottlossning.
Kraftiga väderomslag, som orsakar torka, stormar och översvämning.
Skogsbränder, som sprider sig mot bebyggda trakter och omfattande strömavbrott.
Dalarna är inte immunt mot kriser.
Frågan är hur väl förberedda vi är. Överlag är hushållens krisberedskap låg. I vissa fall obefintlig.
Tankesmedjan Dalarnas framtid arrangerar på måndag kväll, i samarbete med Högskolan Dalarna, ett seminarium i Falun på temat ”Om krisen kommer…”. Generaldirektör Dan Eliasson, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, är en av medverkande talare. Han är bördig från Garpenberg och kan Dalarna.
Det är ett viktigt seminarium i en tid då vi alla måste hjälpa till att på olika sätt förbättra beredskapen. Hushållen måste planera för att klara sig i minst sju dagar när det gäller värme, mediciner, mat och vätska.
Elnäten slås inte bara ut av stormar och åskväder. Det mest hotfulla scenariot är cyberattacker. Genom bland annat cyberoperationer, som sker nära nog dagligen i vårt land, försöker aktörer skaffa sig ett övertag för att destabilisera samhället. Vår förmåga att motstå attacker prövas.
Att minska sårbarheten är en uppgift för oss alla.
Det är i det perspektivet en smula pinsamt att Säkerhetspolisen i sin senaste årsrapport tvingas anmärka att vissa svenska myndigheter ”brister inom skyddsvärda verksamheter vad gäller förståelsen för vad som är skyddsvärt för Sveriges säkerhet, vilka sårbarheter som finns kring det skyddsvärda och därmed behovet av skyddshöjande åtgärder”.
Det är inte bara stater som har intresse av att destabilisera Sveriges förmåga att skydda väsentliga intressen. På senare år har våldsbejakande extremistmiljöer vuxit. Det största hotet idag kommer från våldsbejakande islamistiska rörelser. Den mest kända är IS, som trots förluster i Syrien rekryterar nya anhängare för att begå terrorhandlingar. Hemvändande IS-krigare är en utmaning för landets kommuner.
Dalfolket har löst svåra problem förr. Tillsammans kan civilsamhället, kommuner och myndigheter ta tag i krisberedskapen på allvar. Inte minst kan lantbruket – med dess förmåga till omställning och tillgång till maskiner – spela en aktiv roll. Näringslivet kan bidra med nya innovationer för att göra livet lite lättare – om eller när krisen kommer.
Göran Lindblå
Styrelseledamot i Tankesmedjan Dalarnas Framtid
