Tankar till grund för öppet seminarium om

Dalarnas självbilder och utmaningar!

Bakgrunden och ingångarna till frågan om vad som utgör en regions och en enskild platsidentitet varierar med den som belyser saken. I det här sammanhanget vill Tankesmedjan Dalarnas Framtid, i samarbete med Dalarnas museum, få tillstånd ett samtal om hur självbilderna i Dalarna kan vara en resurs eller ett krux, eller bäggedera, för att möta dagens och morgondagens utmaningar.

Detta sker i en tid när människor och kompetenser behöver lockas till Dalarna, eller förmås att stanna, för att skapa motvikt till de växande storstadsregionerna. Dialog behövs när målet hos länets kommuner är att få den redan framgångsrika besöksnäringen liksom andra delar av näringslivet att utvecklas och när främlingsfientlighet, våld, självgodhet och även pessimism sargar dalfolkets stolthet över de egna bygderna och grumlar det goda livet och tillgångarna på hemmaplan.

Utgångspunkten för diskussionen är, att ett samhälle med stark identitet är så stabilt att rädslan för det okända kan hållas stången och att utmaningarna kan bejakas och mångfalden berika.

Seminariet tar sats utifrån tre ämnesområden: miljöerna, människorna och det materiella välståndet.

Respektive ämne inleds med en presentation som följs av frågor och diskussion. Seminariet pågår i två timmar och avslutas med mingel och fortsatta samtal i museets vackra entréhall.

Miljöerna: Dalarnas kulturmiljöer är både fantastiska – många gånger helt unika – och samtidigt underutnyttjade inom besöksnäringen och från samhällets sida när det gäller att främja invånarnas förmåga till ambassadörskap och känsla för kulturmiljöernas särprägel och värde för livskvaliteten. Vad kännetecknar dessa miljöer? Hur kan man både bevara och utveckla dem utan att förstöra för framtiden? Hur kan man i framtiden känna igen Dalarna i den bebyggda miljön? Vill vi att Dalarnas identitet ska synas i det som byggs idag – och i så fall hur?

Människorna: Är det något, som har kännetecknat Dalarna genom tiderna, är det – utöver naturen och naturtillgångarna – mångfalden, den kulturella artrikedomen, förmågan att förhålla sig till nya strömningar, till anpassning, dynamik och entreprenörskap parat med en stark identitet, ett starkt och synligt kulturarv och en stark fallenhet för självständighet. Mångfalden har, paradoxalt nog, skapat ett folk som är observant på kulturell och geografisk tillhörighet, på ett vi-och-de-perspektiv, en traditionsbundenhet och en social konservatism och elitism. Eller? Håller Dalarnas självbilder fortfararande på att förändras eller är identiteten nu färdigstöpt? Är det överhuvudtaget möjligt att en gång för alla hitta/skapa sin identitet? Hur påverkar självbilder och upplevd identitet vår syn på samhällsutvecklingen och människan i densamma? Kan förankringen i Dalarnas traditioner både stärka och bredda identiteten; kan nya synsätt, inspirationer och utmaningar tillvaratas och utvecklas, utan att dalfolket tappar det kulturella fotfästet?

Materiellt välstånd: Dalarnas identiteter, som bottnar i småskaligt jordbruk, storskalig järn- och kopparindustri, skog- och textilindustri och har rika kulturella uttryck, är centrala faktorer i marknadsföringen av länet som plats för ett dynamiskt näringsliv, för ett gott investeringsklimat och för en gynnsam utveckling av turismen. Flera kommuner och Visit Dalarna har eller är i färd med att ta fram besöksnäringsstrategier där profil, image och attraktionskraft är nyckelbegrepp. Hur synkar dessa strategier och de bilder av Dalarna som målas upp, med omvärldens kanske redan färdiga bild av Dalarna och med dalfolkets bild av sig själva? Vilken eller vilka dalaidentiter tror vi är bra för regionens välstånd på sikt – och varför?

Varmt välkomna till en spännande kväll med Tankesmedjan Dalarnas Framtid!

 

Den pågående samhällsutvecklingen leder till att skillnaderna mellan landets kommuner blir allt större. Särskilt stor är skillnaderna mellan våra tätbefolkade kommuner och våra glesbygdskommuner. Dessa skillnader syftar den så kallade kommunutredningen bland annat att råda bot på.

Kopplat till arbetet med utredningen driver vi bland annat frågan om att statsbidragen i mindre utsträckning ska bli ”öronmärkta” och att det i större utsträckning ska visas ett förtroende för kommunerna att vi gör det vi ska. En annan viktig fråga för oss är skatteutjämningssystemet. Vid årsskiftet så genomförs den förändring som regeringen föreslagit men vi ser att ytterligare steg bör tas för att utjämna skillnader mellan stad och land.

Ett annat intressant förslag som diskuterats är förslaget om asymmetri, det vill säga att olika kommuner kan ha olika uppdrag. Vissa kommuner kanske inte har ansvar för vuxenutbildning medans andra har det plus lite till. En anpassning efter våra kommuners olika förutsättningar.

Ett av de utökade uppdrag som jag gissar i någon form kommer att bli aktuellt är hur vi kommuner ges möjlighet att organiserar oss kopplat till Arbetsförmedlingens (AF) nedmontering. I alla kommuner kommer inte den privata marknaden vara intresserade av att etablera företag som erbjuder tjänsten jobbförmedling. Dels utifrån detta faktum men även utifrån den upparbetade kunskap som många kommuner besitter efter många års samarbete med AF – så är min personliga förhoppning att det blir möjligt för kommuner att själva bli utförare. Staten behöver fokusera på att ge likvärdiga villkor över landet. Bostadsbyggande behövs i alla dalakommuner och då är strandskydd och avskrivningsregler sådant som behöver ses över

Jag vill även understryka att det redan idag har finns flera väl fungerande samarbeten mellan kommuner och än lättare är det nu när regeringen öppnat upp för att kommuner kan köpa tjänster av varandra. Exempelvis så samarbetar Avesta kommun med Fagersta och Norbergs genom en gemensam nämnd i miljö- och byggfrågor och med Fagersta, Norberg och Hedemora med gemensam räddningstjänst. Fördelen är att vi samsas om kompetensen och att vi tillsammans får en mindre administrativ kostnad då vi delar på ansvaret.

Personligen tror jag inte att vi kommer att få se några frivilliga kommunsammanslagningar. För Dalarnas del så vore en sammanslagning av Dalarnas tillväxt- och regioncentra Falun-Borlänge det som skulle ge mest till länet, då skulle vi ha en kommun med över 100 000 invånare som kunde konkurrera med Gävle, Västerås och Örebro om etableringar, infrastruktur och t.ex. regionpoliscenter. Är det troligt? Nej. Är det önskvärt, det tror jag inte heller, det skulle ta årtionden att arbeta bort misstro och kulturskillnader. Den största orsaken till att jag tror att sammanslagningarna kommer vara få om alls någon är det höga politiska pris som måste betalas. Det folkliga stödet finns inte för den typen av förändringar och med tanke på det politiska landskap vi befinner oss i så tror jag det är få kommunpolitiker som kommer välja att gå den vägen. Detta även om hinder för sammanslagningar tas bort i form av dålig ekonomi – ingen vill ta över en annan kommuns skulder. Så ska det bli några kommunsammanslagningar så får staten rita kartan, ett förslag är att börja med att se över Skåne, 33 kommuner på ungefär samma yta som Älvdalen.

Detta berör alla som bor i Dalarna och är du mer intresserad så genomför Tankesmedjan Dalarnas Framtid ett öppet seminarium på måndag kväll 11 november.

Lars Isacsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Avesta och länsordförande för Socialdemokraterna i Dalarna

https://www.dt.se/artikel/debatt-ska-det-bli-kommunsammanslagningar-far-staten-rita-kartan

11 nov – Har Dalarna för många kommuner?

Det är frågeställningen vid Tankesmedjan Dalarnas Framtids öppna seminarium den 11 nov kl 18-20, Borlängerummet, Stadshuset, Borlänge, om den pågående statliga utredningen ” Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen” eller i dagligt tal ”Kommunutredningen” (Fi2017:02).

I utredningen ingår riksdagsledamöterna Maria Strömqvist S, Ludvika och Peter Helander C, Mora. Båda kommer till vår tankesmedja och berättar.

I direktiven till den parlamentariskt sammansatt utredningen kan vi läsa:
Under de närmaste decennierna ställs kommunerna inför en rad utmaningar, bl.a. till följd av den demografiska utvecklingen och den snabba urbaniseringstakten. För att kommunerna på lång sikt ska kunna möta samhällsutvecklingen krävs att de har en kapacitet som står i proportion till deras uppgifter.

Den parlamentariskt sammansatta utredningen ska:

utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar.
utifrån kommunernas varierande förutsättningar dels identifiera och analysera de utmaningar som väntas ha särskilt stor påverkan på deras förmåga att klara av sina uppgifter,

analysera i vilken utsträckning som kommunal samverkan, kommunsammanläggningar, förändrade uppgifter, en asymmetrisk ansvarsfördelning och andra tänkbara åtgärder kan bidra till att stärka deras förmåga att möta samhällsutvecklingen
föreslå vilka åtgärder som bör vidtas

Frågeställningar under kvällen

• Kommunstorleken i Sverige sträcker sig från 2.600 invånare till 1 miljon. Är detta möjligt?
• Asymmetri? Kan kommuner ha olika uppdrag?
• Vad kan åstadkommas genom ökad digitalisering?
• Vilka former för samarbeten mellan kommuner behövs?
• Hur påverkar kommunstorleken demokratin?
• Kan en del av kommunernas uppgift bli regionala?
• Vad är viktigast för en medborgare – lokal förankring eller leverans av välfärd?
• Om det finns en idealstor kommun, hur gör vi då med riktigt stora och riktigt små kommuner?

Medverkande:
Riksdagsledamot Maria Strömqvist S, Ludvika – ingår i utredningen
Riksdagsledamot Peter Helander C, Mora – ingår i utredningen
Kommunstyrelsens ordf i Borlänge, Jan Bohman
Kommunstyrelsens ordf i Leksand, Ulrika Liljeberg
Ordförande i Dalarnas kommunförbund, Annette Riesbeck
Chefredaktören på Avesta Tidning och ledarskribent DT, Gabriel Ehrling Perers

Denna utredning berör oss alla som bor och verkar i Dalarna. Ni är alla välkomna till vårt öppna seminarium. Särskild inbjudan kommer så småningom på vår webb och FB-sida.

Bästa hälsningar
Tankesmedjan Dalarnas Framtid

19 mars – Dalarnas självbilder och utmaningar!

Öppet. seminarium torsdag den 19 mars 2020, kl 18-20

Arrangör: Tankesmedjan Dalarnas Framtid, i samarbete med Dalarnas museum

Plats: Dalarnas museum, Falun

Ett kvällsseminarium om begreppet Dalaidentitet. Finns den, finns det flera, är bilden statisk, hur kan självbilden(erna) och föreställningarna utmanas och hur och varför i så fall?

Bakgrunden och ingångarna till frågan om vad som utgör en regions och en enskild plats identitet varierar med den som belyser saken. I det här sammanhanget vill Tankesmedjan Dalarnas Framtid, i samarbete med Dalarnas museum, få tillstånd ett samtal om hur självbilderna i Dalarna kan vara en resurs eller ett krux, eller bäggedera, för att möta dagens och morgondagens utmaningar.

Detta i en tid när människor och kompetens behöver lockas till Dalarna, eller förmås att stanna, för att skapa en motvikt till de växande storstadsregionerna. Det behövs när målet hos länets kommuner är att få den redan framgångsrika besöksnäringen liksom andra delar av näringslivet att utvecklas och när främlingsfientlighet, våld, självgodhet och även pessimism sargar dalfolkets stolthet över de egna bygderna och grumlar det goda livet och tillgångarna på hemmaplan.

Utgångspunkten för diskussionen är, att ett samhälle med stark identitet är så stabilt att rädslan för det okända kan hållas stången och att utmaningarna kan bejakas och mångfalden berika.

Seminariet tar sats utifrån tre ämnesområden: miljöerna, människorna och det materiella välståndet.

Respektive ämne inleds med en presentation som följs av frågor och diskussion. Seminariet pågår i två timmar och avslutas med mingel och fortsatta samtal i museets vackra entréhall.

Miljöerna: Dalarnas kulturmiljöer är både fantastiska, många gånger helt unika och samtidigt underutnyttjade både inom besöksnäringen och från samhällets sida för att främja invånarnas förmåga till ambassadörskap och känsla för kulturmiljöernas särprägel och värde för livskvaliteten. Vad kännetecknar dessa miljöer? Hur kan man både bevara och utveckla dem utan att förstöra för framtiden? Hur kan man i framtiden känna igen Dalarna i den bebyggda miljön? Vill vi att Dalarnas identitet ska synas i det som byggs idag och hur i så fall?

Människorna: Är det något som har kännetecknat Dalarna genom tiderna är det (förutom naturen och naturtillgångarna) mångfalden, den kulturella artrikedomen, förmåga att förhålla sig till nya strömningar, till anpassning, dynamik och entreprenörskap parat med en stark identitet, ett starkt och synligt kulturarv och en stark fallenhet för självständighet. Mångfalden har, paradoxalt nog, skapat ett folk som är observant på kulturell och geografisk tillhörighet, på ett vi-och-de-perspektiv, en traditionsbundenhet och en social konservatism och elitism. Eller? Håller Dalarnas självbilder fortfararande på att förändras eller är identiteten nu färdigstöpt? Är det överhuvudtaget möjligt? Hur påverkar det vår syn på samhällsutvecklingen och människan i densamma? Kan förankringen i Dalarnas traditioner både stärka och bredda identiteten; kan nya synsätt, inspirationer och utmaningar tillvaratas och utvecklas, utan att dalfolket tappar det kulturella fotfästet?

Materiellt välstånd: Dalarnas identitet som bottnar i småskaligt jordbruk, storskalig järn- och kopparindustri, skog- och textilindustri samt med rika kulturella uttryck är en central faktor i marknadsföringen av länet som plats för ett dynamiskt näringsliv, för ett gott investeringsklimat och för en gynnsam utveckling av turismen. Flera kommuner och Visit Dalarna har eller är i färd med att ta fram besöksnäringsstrategier där profil, image och attraktionskraft är nyckelbegrepp. Hur synkar dessa strategier och bilder av Dalarna som där målas upp, med omvärldens kanske redan färdiga bild av Dalarna och med dalfolkets bild av sig själva? Vilken eller vilka dalaidentiter tror vi är bra för regionens välstånd på sikt – och varför?

Alla är välkomna till detta spännande öppna seminarium. Särskild inbjudan kommer på vår webb och FB-sida.

Bästa hälsningar
Tankesmedjan Dalarnas Framtid

 

 

Inför tankesmedjans öppna seminarium på måndag 23 sept har Jan Palander, med förflutet inom ledningen för Vansbrosimningen och Svenska Skidspelen intressanta synpunkter om Dalarna är för litet för stora evenemang.

Läs hela debattinlägget här

Detta lovade MSBs generaldirektör Dan Eliasson vid tankesmedjans seminarium i måndags om kris och krisberedskap. Samtidigt är han tydlig med att vi alla måste ta stort ansvar vid stora dramatiska händelser.             Läs mer i DTs Lars Dafgårds artikel. Klicka här.