Så vill Dalabänken jobba i andra halvlek: “Servicen måste öka i landsbygden”

Här följer DTs Ronnie Carlssons referat från Tankesmedjan Dalarnas Framtids digitala seminarium:

På tisdagskvällen arrangerade Tankesmedjan Dalarnas Framtid ett digitalt seminarium. Styrelseledamot Anders Ahlgren tillsammans med Falu Kurirens och Mora Tidnings politiska redaktör Emma Høen Bustos ledde samtalet.
– Även om det var ett stort spektra på partitillhörighet lade jag märke till en stor enighet kring vad Dalarna och landsbygden behöver, att den grundläggande servicen fungerar, sade Høen Bustos.

Läs hela artikeln här

Dalarnas framtidsfrågor i fokus på kvällens digitala tankesmedja

 

Det är två år till nästa val och därför var det med en icke ringa spänning vi kunde lyssna till flera av Dalarnas företrädare i riksdagen i en kombinerad utfrågning/debatt med Tankesmedjan Dalarnas Framtid som arrangör. Seminariet genomfördes i digital form – med de för- och nackdelar som en sådan lösning innebär.

Trots ett långt sommaruppehåll, eller kanske just därför, var tillgången på åsikter tämligen riklig från samtliga deltagare. Vilket förhoppningsvis också innebär att länets företrädare bland de 349 riksdagsledamöterna kan samlas kring kreativa lösningar för Dalarnas framtid.

Det är inte bara osäkerheten om ”Corona-krisens” uthållighet som gör det svårt för alla landets beslutsfattare, oaktat i vilken församling – kommunfullmäktige, regionfullmäktige eller riksdagen – de har sitt säte. Den resterande mandatperioden kommer med all sannolikhet inte att domineras av kraftfulla framtidssatsningar. Skattemedlen kommer med tvingande nödvändighet att satsas på återställande och upprustning av allt som pandemin orsakat.

Ändå var det positivt att lyssna till riksdagsföreträdarnas offensiva inställning om sin egen viktiga uppgift i riksdagsarbetet, nämligen att förmå sina egna partier att inse värdet av att ta fasta på den potential av utveckling som finns utanför storstadsregionerna.

Ann-Britt Åsebol (m) krävde ett omtag kring skattelagstiftningen för att skapa resurser i regioner utanför storstäderna. Hon slog också ett slag för satsningar på infrastruktur och utbildning och ville se satsningar på utbildning av lärare för låg- och mellanstadiet,

Peter Helander (c) pläderade också för satsningar på infrastruktur som skulle lyfta turistnäringen i länet. Han tog vägarnas kvalitet i Dalarna och lyfte som exempel E16 från Gävle genom Dalarna till Norge.

Daniel Riazat (V) betonade både statens, regionernas ocxh kommunernas viktiga roll för att skapa både omsorg och jobb – även utanför storstadsregionerna. Han lanserade också ett förslag om att testa en modell där människor ges möjlighet att kombinera jobb och studier i syfte att utveckla den enskilde men samtidigt ökad kompetens på arbetsmarknaden.

Mats Nordberg (SD) ville se regeländringar för att göra det lättare att bygga och bo på landsbygden. Han erinrade också om att den nya strandskyddslagen inte fick den effekt som många hade hoppats på; nämligen att det skulle bli lättare att få tillstånd at bygga i anslutning till vattendrag.

Rosa Güclü Hedin ägnade sitt anförande huvudsakligen kring utbildningsfrågor och ansåg att det är en överlevnadsfråga för både företag och regioner. Utan kompetent personal kommer företag och industrier att få stora svårigheter att överleva. Hon hoppas på att Högskolan Dalarna ska kunna spelade en viktigare roll i framtiden för att säkra kompetensutvecklingen. Hon efterlyste också ett nytt kunskapslyft för att säkerställa sysselsättningen också utanför storstadsregionerna.

Tankesmedjans Anders Ahlgren och Emma Hoen Bustus, politisk redaktör vid Falu Kuriren ledde utfrågningen som lockade ett 40-tal närvarande. Aktiviteten finns också som video på tankesmedjans Facebook-sida – just nu över 450 visningar

Inför tisdagens tankesmedja – läs DT Debatt: Politiker, drabbas inte av beslutsvånda – satsa på Dalarnas infrastruktur

Anders Hansson, ordförande för Tankesmedjan Dalarnas Framtid riktar inför tisdagens öppna digitala seminarium, krav på insatser under resterande två åren av mandatperioden från Dalarnas riksdagsledamöter. Insatser som skall bidra till Dalarnas utveckling. Läs mer nedan eller på DT.se.
Tisdagen den 15 september klockan 18.30 har Tankesmedjan Dalarnas Framtid ett digitalt seminarium. Rubriken är Halvtid i riksdagen – vad blir viktigast för Dalarna? Medverkar gör Roza Guclu Hedin (S), Falun, Mats Nordberg (SD), Falun, Ann-Britt Åsebol (M), Falun, Peter Helander (C), Mora, Daniel Riazat (V), Falun. Samtalsledare är Emma Höen Bustos, politisk redaktör Falu Kuriren samt Anders Ahlgren, Tankesmedjan Dalarnas Framtid.
Seminariet är digitalt och länk till seminariet kan man få genom att skicka ett mejl till info@dalarnasframtid.se

Planerade öppna seminarier framflyttade

På grund av rådande läge väljer också vi att flytta fram planerade öppna seminarier. Vi återkommer vid ett senare tillfälle med information om nya datum. Däremot ligger ambitionen och inriktningen kvar. Så här tänker vi oss de kommande öppna seminarierna:

Dalarnas självbilder – och utmaningar! I samarbete med Dalarnas museum gör vi ett kvällsseminarium om begreppet Dalaidentitet. Finns den, finns det flera, är bilden statisk, kan självbilden(erna) och föreställningarna utmanas – och i fall hur och varför?

Dalarnas kollektivtrafik, hur vill vi att den skall se ut?

Klimatfrågan, hur kan vi bidra och hur kommer Dalarna att påverkas?

Räcker arbetskraften till?

 

 

 

Framflyttat – öppet seminarium om Dalarnas självbilder och utmaningar

 

 

Tankar till grund för öppet seminarium om

Dalarnas självbilder och utmaningar!

Bakgrunden och ingångarna till frågan om vad som utgör en regions och en enskild platsidentitet varierar med den som belyser saken. I det här sammanhanget vill Tankesmedjan Dalarnas Framtid, i samarbete med Dalarnas museum, få tillstånd ett samtal om hur självbilderna i Dalarna kan vara en resurs eller ett krux, eller bäggedera, för att möta dagens och morgondagens utmaningar.

Detta sker i en tid när människor och kompetenser behöver lockas till Dalarna, eller förmås att stanna, för att skapa motvikt till de växande storstadsregionerna. Dialog behövs när målet hos länets kommuner är att få den redan framgångsrika besöksnäringen liksom andra delar av näringslivet att utvecklas och när främlingsfientlighet, våld, självgodhet och även pessimism sargar dalfolkets stolthet över de egna bygderna och grumlar det goda livet och tillgångarna på hemmaplan.

Utgångspunkten för diskussionen är, att ett samhälle med stark identitet är så stabilt att rädslan för det okända kan hållas stången och att utmaningarna kan bejakas och mångfalden berika.

Seminariet tar sats utifrån tre ämnesområden: miljöerna, människorna och det materiella välståndet.

Respektive ämne inleds med en presentation som följs av frågor och diskussion. Seminariet pågår i två timmar och avslutas med mingel och fortsatta samtal i museets vackra entréhall.

Miljöerna: Dalarnas kulturmiljöer är både fantastiska – många gånger helt unika – och samtidigt underutnyttjade inom besöksnäringen och från samhällets sida när det gäller att främja invånarnas förmåga till ambassadörskap och känsla för kulturmiljöernas särprägel och värde för livskvaliteten. Vad kännetecknar dessa miljöer? Hur kan man både bevara och utveckla dem utan att förstöra för framtiden? Hur kan man i framtiden känna igen Dalarna i den bebyggda miljön? Vill vi att Dalarnas identitet ska synas i det som byggs idag – och i så fall hur?

Människorna: Är det något, som har kännetecknat Dalarna genom tiderna, är det – utöver naturen och naturtillgångarna – mångfalden, den kulturella artrikedomen, förmågan att förhålla sig till nya strömningar, till anpassning, dynamik och entreprenörskap parat med en stark identitet, ett starkt och synligt kulturarv och en stark fallenhet för självständighet. Mångfalden har, paradoxalt nog, skapat ett folk som är observant på kulturell och geografisk tillhörighet, på ett vi-och-de-perspektiv, en traditionsbundenhet och en social konservatism och elitism. Eller? Håller Dalarnas självbilder fortfararande på att förändras eller är identiteten nu färdigstöpt? Är det överhuvudtaget möjligt att en gång för alla hitta/skapa sin identitet? Hur påverkar självbilder och upplevd identitet vår syn på samhällsutvecklingen och människan i densamma? Kan förankringen i Dalarnas traditioner både stärka och bredda identiteten; kan nya synsätt, inspirationer och utmaningar tillvaratas och utvecklas, utan att dalfolket tappar det kulturella fotfästet?

Materiellt välstånd: Dalarnas identiteter, som bottnar i småskaligt jordbruk, storskalig järn- och kopparindustri, skog- och textilindustri och har rika kulturella uttryck, är centrala faktorer i marknadsföringen av länet som plats för ett dynamiskt näringsliv, för ett gott investeringsklimat och för en gynnsam utveckling av turismen. Flera kommuner och Visit Dalarna har eller är i färd med att ta fram besöksnäringsstrategier där profil, image och attraktionskraft är nyckelbegrepp. Hur synkar dessa strategier och de bilder av Dalarna som målas upp, med omvärldens kanske redan färdiga bild av Dalarna och med dalfolkets bild av sig själva? Vilken eller vilka dalaidentiter tror vi är bra för regionens välstånd på sikt – och varför?

Varmt välkomna till en spännande kväll med Tankesmedjan Dalarnas Framtid!

 

FRÅN gårdagens öppna seminarium “Har Dalarna för många kommuner?”

 

Maria Strömqvist S och Peter Helander C – båda ingår i utredningen. Foto Bibbi Westhed

De medverkande fr vänster: Gabriel Ehrling Perers, chefredaktör Avesta Tidning, Annette Riesbeck, ordf Dalarnas kommunförbund, Jan Bohman, KSO Borlänge kommun, Ulrika Liljeberg, KSO Leksand samt utredningens ledamöter Maria Strömqvist, Ludvika och Peter Helander, Mora. Foto Bibbi Westhed

 

“Har Dalarna för många kommuner” var frågeställningen vid Tankesmedjan Dalarnas Framtids öppna seminarium i går kväll. Det handlade om den pågående statliga utredningen ” Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen” eller i dagligt tal ”Kommunutredningen” (Fi2017:02), där riksdagsledamöterna Maria Strömqvist S, Ludvika och Peter Helander C, Mora ingår (bilden ovan). Båda berättade om utredningens arbete och lyfte några av de förslag som utredningen sannolikt presenterar i sin slutrapport i februari 2020 såsom:

– generella statsbidrag till kommunerna
– vad behöver ändras i utjämningssystemet mellan kommunerna
– hur kan man klara kompetensförsörjningen
– avskrivning av studieskulder för bristyrken vid bosättning inom vissa geografiska områden
– ökad statlig närvaro i hela landet
– tillåta försöksverksamhet
– ta bort hinder för frivilliga sammanslagningar av kommuner
– stimulera avtalssamverkan mellan kommuner både när det gäller verksamhet och när det gäller investeringar

Kenneth Westerlund, Dalarnas Tidningar, lyfter fram några spetsiga inlägg och ger samtidigt en bra bild över kvällens diskussioner i sin artikel här. 

 

 

 

 

 

 

Ska det bli några kommunsammanslagningar så får staten rita kartan

Den pågående samhällsutvecklingen leder till att skillnaderna mellan landets kommuner blir allt större. Särskilt stor är skillnaderna mellan våra tätbefolkade kommuner och våra glesbygdskommuner. Dessa skillnader syftar den så kallade kommunutredningen bland annat att råda bot på.

Kopplat till arbetet med utredningen driver vi bland annat frågan om att statsbidragen i mindre utsträckning ska bli ”öronmärkta” och att det i större utsträckning ska visas ett förtroende för kommunerna att vi gör det vi ska. En annan viktig fråga för oss är skatteutjämningssystemet. Vid årsskiftet så genomförs den förändring som regeringen föreslagit men vi ser att ytterligare steg bör tas för att utjämna skillnader mellan stad och land.

Ett annat intressant förslag som diskuterats är förslaget om asymmetri, det vill säga att olika kommuner kan ha olika uppdrag. Vissa kommuner kanske inte har ansvar för vuxenutbildning medans andra har det plus lite till. En anpassning efter våra kommuners olika förutsättningar.

Ett av de utökade uppdrag som jag gissar i någon form kommer att bli aktuellt är hur vi kommuner ges möjlighet att organiserar oss kopplat till Arbetsförmedlingens (AF) nedmontering. I alla kommuner kommer inte den privata marknaden vara intresserade av att etablera företag som erbjuder tjänsten jobbförmedling. Dels utifrån detta faktum men även utifrån den upparbetade kunskap som många kommuner besitter efter många års samarbete med AF – så är min personliga förhoppning att det blir möjligt för kommuner att själva bli utförare. Staten behöver fokusera på att ge likvärdiga villkor över landet. Bostadsbyggande behövs i alla dalakommuner och då är strandskydd och avskrivningsregler sådant som behöver ses över

Jag vill även understryka att det redan idag har finns flera väl fungerande samarbeten mellan kommuner och än lättare är det nu när regeringen öppnat upp för att kommuner kan köpa tjänster av varandra. Exempelvis så samarbetar Avesta kommun med Fagersta och Norbergs genom en gemensam nämnd i miljö- och byggfrågor och med Fagersta, Norberg och Hedemora med gemensam räddningstjänst. Fördelen är att vi samsas om kompetensen och att vi tillsammans får en mindre administrativ kostnad då vi delar på ansvaret.

Personligen tror jag inte att vi kommer att få se några frivilliga kommunsammanslagningar. För Dalarnas del så vore en sammanslagning av Dalarnas tillväxt- och regioncentra Falun-Borlänge det som skulle ge mest till länet, då skulle vi ha en kommun med över 100 000 invånare som kunde konkurrera med Gävle, Västerås och Örebro om etableringar, infrastruktur och t.ex. regionpoliscenter. Är det troligt? Nej. Är det önskvärt, det tror jag inte heller, det skulle ta årtionden att arbeta bort misstro och kulturskillnader. Den största orsaken till att jag tror att sammanslagningarna kommer vara få om alls någon är det höga politiska pris som måste betalas. Det folkliga stödet finns inte för den typen av förändringar och med tanke på det politiska landskap vi befinner oss i så tror jag det är få kommunpolitiker som kommer välja att gå den vägen. Detta även om hinder för sammanslagningar tas bort i form av dålig ekonomi – ingen vill ta över en annan kommuns skulder. Så ska det bli några kommunsammanslagningar så får staten rita kartan, ett förslag är att börja med att se över Skåne, 33 kommuner på ungefär samma yta som Älvdalen.

Detta berör alla som bor i Dalarna och är du mer intresserad så genomför Tankesmedjan Dalarnas Framtid ett öppet seminarium på måndag kväll 11 november.

Lars Isacsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Avesta och länsordförande för Socialdemokraterna i Dalarna

https://www.dt.se/artikel/debatt-ska-det-bli-kommunsammanslagningar-far-staten-rita-kartan

Har Dalarna för många kommuner?

Kommande: Har Dalarna för många kommuner och Dalarnas självbilder och utmaningar

11 nov – Har Dalarna för många kommuner?

Det är frågeställningen vid Tankesmedjan Dalarnas Framtids öppna seminarium den 11 nov kl 18-20, Borlängerummet, Stadshuset, Borlänge, om den pågående statliga utredningen ” Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen” eller i dagligt tal ”Kommunutredningen” (Fi2017:02).

I utredningen ingår riksdagsledamöterna Maria Strömqvist S, Ludvika och Peter Helander C, Mora. Båda kommer till vår tankesmedja och berättar.

I direktiven till den parlamentariskt sammansatt utredningen kan vi läsa:
Under de närmaste decennierna ställs kommunerna inför en rad utmaningar, bl.a. till följd av den demografiska utvecklingen och den snabba urbaniseringstakten. För att kommunerna på lång sikt ska kunna möta samhällsutvecklingen krävs att de har en kapacitet som står i proportion till deras uppgifter.

Den parlamentariskt sammansatta utredningen ska:

utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar.
utifrån kommunernas varierande förutsättningar dels identifiera och analysera de utmaningar som väntas ha särskilt stor påverkan på deras förmåga att klara av sina uppgifter,

analysera i vilken utsträckning som kommunal samverkan, kommunsammanläggningar, förändrade uppgifter, en asymmetrisk ansvarsfördelning och andra tänkbara åtgärder kan bidra till att stärka deras förmåga att möta samhällsutvecklingen
föreslå vilka åtgärder som bör vidtas

Frågeställningar under kvällen

  • Kommunstorleken i Sverige sträcker sig från 2.600 invånare till 1 miljon. Är detta möjligt?
  • Asymmetri? Kan kommuner ha olika uppdrag?
  • Vad kan åstadkommas genom ökad digitalisering?
  • Vilka former för samarbeten mellan kommuner behövs?
  • Hur påverkar kommunstorleken demokratin?
  • Kan en del av kommunernas uppgift bli regionala?
  • Vad är viktigast för en medborgare – lokal förankring eller leverans av välfärd?
  • Om det finns en idealstor kommun, hur gör vi då med riktigt stora och riktigt små kommuner?

Medverkande:
Riksdagsledamot Maria Strömqvist S, Ludvika – ingår i utredningen
Riksdagsledamot Peter Helander C, Mora – ingår i utredningen
Kommunstyrelsens ordf i Borlänge, Jan Bohman
Kommunstyrelsens ordf i Leksand, Ulrika Liljeberg
Ordförande i Dalarnas kommunförbund, Annette Riesbeck
Chefredaktören på Avesta Tidning och ledarskribent DT, Gabriel Ehrling Perers

Denna utredning berör oss alla som bor och verkar i Dalarna. Ni är alla välkomna till vårt öppna seminarium. Särskild inbjudan kommer så småningom på vår webb och FB-sida.

Bästa hälsningar
Tankesmedjan Dalarnas Framtid

19 mars – Dalarnas självbilder och utmaningar!

Öppet. seminarium torsdag den 19 mars 2020, kl 18-20

Arrangör: Tankesmedjan Dalarnas Framtid, i samarbete med Dalarnas museum

Plats: Dalarnas museum, Falun

Ett kvällsseminarium om begreppet Dalaidentitet. Finns den, finns det flera, är bilden statisk, hur kan självbilden(erna) och föreställningarna utmanas och hur och varför i så fall?

Bakgrunden och ingångarna till frågan om vad som utgör en regions och en enskild plats identitet varierar med den som belyser saken. I det här sammanhanget vill Tankesmedjan Dalarnas Framtid, i samarbete med Dalarnas museum, få tillstånd ett samtal om hur självbilderna i Dalarna kan vara en resurs eller ett krux, eller bäggedera, för att möta dagens och morgondagens utmaningar.

Detta i en tid när människor och kompetens behöver lockas till Dalarna, eller förmås att stanna, för att skapa en motvikt till de växande storstadsregionerna. Det behövs när målet hos länets kommuner är att få den redan framgångsrika besöksnäringen liksom andra delar av näringslivet att utvecklas och när främlingsfientlighet, våld, självgodhet och även pessimism sargar dalfolkets stolthet över de egna bygderna och grumlar det goda livet och tillgångarna på hemmaplan.

Utgångspunkten för diskussionen är, att ett samhälle med stark identitet är så stabilt att rädslan för det okända kan hållas stången och att utmaningarna kan bejakas och mångfalden berika.

Seminariet tar sats utifrån tre ämnesområden: miljöerna, människorna och det materiella välståndet.

Respektive ämne inleds med en presentation som följs av frågor och diskussion. Seminariet pågår i två timmar och avslutas med mingel och fortsatta samtal i museets vackra entréhall.

Miljöerna: Dalarnas kulturmiljöer är både fantastiska, många gånger helt unika och samtidigt underutnyttjade både inom besöksnäringen och från samhällets sida för att främja invånarnas förmåga till ambassadörskap och känsla för kulturmiljöernas särprägel och värde för livskvaliteten. Vad kännetecknar dessa miljöer? Hur kan man både bevara och utveckla dem utan att förstöra för framtiden? Hur kan man i framtiden känna igen Dalarna i den bebyggda miljön? Vill vi att Dalarnas identitet ska synas i det som byggs idag och hur i så fall?

Människorna: Är det något som har kännetecknat Dalarna genom tiderna är det (förutom naturen och naturtillgångarna) mångfalden, den kulturella artrikedomen, förmåga att förhålla sig till nya strömningar, till anpassning, dynamik och entreprenörskap parat med en stark identitet, ett starkt och synligt kulturarv och en stark fallenhet för självständighet. Mångfalden har, paradoxalt nog, skapat ett folk som är observant på kulturell och geografisk tillhörighet, på ett vi-och-de-perspektiv, en traditionsbundenhet och en social konservatism och elitism. Eller? Håller Dalarnas självbilder fortfararande på att förändras eller är identiteten nu färdigstöpt? Är det överhuvudtaget möjligt? Hur påverkar det vår syn på samhällsutvecklingen och människan i densamma? Kan förankringen i Dalarnas traditioner både stärka och bredda identiteten; kan nya synsätt, inspirationer och utmaningar tillvaratas och utvecklas, utan att dalfolket tappar det kulturella fotfästet?

Materiellt välstånd: Dalarnas identitet som bottnar i småskaligt jordbruk, storskalig järn- och kopparindustri, skog- och textilindustri samt med rika kulturella uttryck är en central faktor i marknadsföringen av länet som plats för ett dynamiskt näringsliv, för ett gott investeringsklimat och för en gynnsam utveckling av turismen. Flera kommuner och Visit Dalarna har eller är i färd med att ta fram besöksnäringsstrategier där profil, image och attraktionskraft är nyckelbegrepp. Hur synkar dessa strategier och bilder av Dalarna som där målas upp, med omvärldens kanske redan färdiga bild av Dalarna och med dalfolkets bild av sig själva? Vilken eller vilka dalaidentiter tror vi är bra för regionens välstånd på sikt – och varför?

Alla är välkomna till detta spännande öppna seminarium. Särskild inbjudan kommer på vår webb och FB-sida.

Bästa hälsningar
Tankesmedjan Dalarnas Framtid