Halvtid i riksdagen – vad blir viktigast för Dalarna?

Ändras vår uppfattning om vad som är sant eller falskt, rätt eller fel?

Det händer då och då att vår kollektiva uppfattning om vad som är sant eller falskt, rätt eller fel, ändras. När så sker, sker det utan debatt och med sådan självklarhet att ingen ens bryr sig om att kommentera det. Det sker snabbt och i tysthet.

Christer Gruhs, ny i tankesmedjans styrelse presenterar sig

Journalistik, sport och lokalrevy har präglat mitt liv sedan tidiga år. Min yrkesbana inleddes som 15-åring vid Falu Kurirens dåvarande lokalredaktion i Dala-Floda. Efter tre år, 1966, ”inkallades” jag till huvudredaktionen i Falun som reporter. Efter något år blev jag arbetsledare för arbetskamrater som alla var äldre och mer rutinerade än jag var.

1977 gick Sveriges Radio in i en ny era genom att starta Sveriges lokalradio. Jag lockades av radiomediet och fick förmånen att bli en i gänget om 14 personer som under Rolf Egil Bergströms ledning skulle ansvara för Radio Dalarnas nyhets- och programverksamhet.

I samband med en intervju i radiohuset med dåvarande landshövding Lilly Hansson hösten 1991 blev jag tillfrågad om jag kunde tänka mig att bli informationschef vid Länsstyrelsen. Tvekade först, men beslöt tacka ja i tron att jobbet skulle innebära ordnade arbetstider och samtidigt ge mig inblick i en ”ny” värld.

Återvände till journalistiken drygt två år senare efter ett möte med Falu Kurirens vd Lennart Bengtsson som lockat med uppdraget som redaktionschef. Tidningen hade hunnit bli en del av Dalarnas Tidningar. Jag hann med uppdragen både som chefredaktör och politisk redaktör innan det 2013 var dags för pension, på dagen 50 år sedan jag steg in på lokalredaktionen i Dala-Floda!

Parallellt med journalistuppdragen har jag också haft förmånen att få ägna mig åt ledaruppdrag inom sporten (fotboll/ishockey) och med att agera i lokalrevy. Att få underhålla publiken i fullsatta salonger som aktör i Björborevyn har varit en ynnest. Att få kolla på hockeymatcher i Björbo ishall är fortfarande en njutning, medveten om många människors stora och ideella insatser innan hallen blev verklighet.

Gift med Iréne och numera bosatt i hennes fädernegård i byn Forsen i Björbo – ett stenkast från Fänforsen. Sonen Tobias bor i Falun och har valt ett yrke som hans föräldrar livligt uppmuntrat.

Christer Gruhs

Ny styrelse utsedd + idéer till kommande seminarier

Ny styrelse

Under fliken ”Om oss” hittar du hur tankesmedjans styrelse ser ut efter att vi genomförs föreningsstämman i april.
Du är välkommen att spela in nya idéer till styrelsens ledamöter om kommande aktiviteter. Deras e-postadresser hittar du också här.

Idéer för kommande seminarier o krönikor

På grund av rådande läge har vi valt att flytta fram planerade aktiviteter. Men vår ambition är att komma igång med krönikor och seminarier efter sommaren i förhoppning att samhället återgått till ett mer normal tillstånd. Senare återkommer vi med information om aktuella datum. Så här tänker vi oss de kommande öppna seminarierna:

Dalarnas självbilder – och utmaningar! I samarbete med Dalarnas museum gör vi ett kvällsseminarium om begreppet Dalaidentitet. Finns den, finns det flera, är bilden statisk, kan självbilden(erna) och föreställningarna utmanas – och i fall hur och varför?

Dalarnas kollektivtrafik, hur vill vi att den skall se ut?

Klimatfrågan, hur kan vi bidra och hur kommer Dalarna att påverkas?

Vad händer på arbetsmarknaden? Hur hanterar Dalarna frågan om brist på arbetskraft samtidigt som det i Coronas fotspår kanske finns många som inte har jobb.

Krisseminarium 2.0. Hur agerar Dalarna när vi fått lite distant till Coronapandemin?

 

 

Planerade öppna seminarier framflyttade

På grund av rådande läge väljer också vi att flytta fram planerade öppna seminarier. Vi återkommer vid ett senare tillfälle med information om nya datum. Däremot ligger ambitionen och inriktningen kvar. Så här tänker vi oss de kommande öppna seminarierna:

Dalarnas självbilder – och utmaningar! I samarbete med Dalarnas museum gör vi ett kvällsseminarium om begreppet Dalaidentitet. Finns den, finns det flera, är bilden statisk, kan självbilden(erna) och föreställningarna utmanas – och i fall hur och varför?

Dalarnas kollektivtrafik, hur vill vi att den skall se ut?

Klimatfrågan, hur kan vi bidra och hur kommer Dalarna att påverkas?

Räcker arbetskraften till?

 

 

 

Framflyttat – öppet seminarium om Dalarnas självbilder och utmaningar

 

 

Tankar till grund för öppet seminarium om

Dalarnas självbilder och utmaningar!

Bakgrunden och ingångarna till frågan om vad som utgör en regions och en enskild platsidentitet varierar med den som belyser saken. I det här sammanhanget vill Tankesmedjan Dalarnas Framtid, i samarbete med Dalarnas museum, få tillstånd ett samtal om hur självbilderna i Dalarna kan vara en resurs eller ett krux, eller bäggedera, för att möta dagens och morgondagens utmaningar.

Detta sker i en tid när människor och kompetenser behöver lockas till Dalarna, eller förmås att stanna, för att skapa motvikt till de växande storstadsregionerna. Dialog behövs när målet hos länets kommuner är att få den redan framgångsrika besöksnäringen liksom andra delar av näringslivet att utvecklas och när främlingsfientlighet, våld, självgodhet och även pessimism sargar dalfolkets stolthet över de egna bygderna och grumlar det goda livet och tillgångarna på hemmaplan.

Utgångspunkten för diskussionen är, att ett samhälle med stark identitet är så stabilt att rädslan för det okända kan hållas stången och att utmaningarna kan bejakas och mångfalden berika.

Seminariet tar sats utifrån tre ämnesområden: miljöerna, människorna och det materiella välståndet.

Respektive ämne inleds med en presentation som följs av frågor och diskussion. Seminariet pågår i två timmar och avslutas med mingel och fortsatta samtal i museets vackra entréhall.

Miljöerna: Dalarnas kulturmiljöer är både fantastiska – många gånger helt unika – och samtidigt underutnyttjade inom besöksnäringen och från samhällets sida när det gäller att främja invånarnas förmåga till ambassadörskap och känsla för kulturmiljöernas särprägel och värde för livskvaliteten. Vad kännetecknar dessa miljöer? Hur kan man både bevara och utveckla dem utan att förstöra för framtiden? Hur kan man i framtiden känna igen Dalarna i den bebyggda miljön? Vill vi att Dalarnas identitet ska synas i det som byggs idag – och i så fall hur?

Människorna: Är det något, som har kännetecknat Dalarna genom tiderna, är det – utöver naturen och naturtillgångarna – mångfalden, den kulturella artrikedomen, förmågan att förhålla sig till nya strömningar, till anpassning, dynamik och entreprenörskap parat med en stark identitet, ett starkt och synligt kulturarv och en stark fallenhet för självständighet. Mångfalden har, paradoxalt nog, skapat ett folk som är observant på kulturell och geografisk tillhörighet, på ett vi-och-de-perspektiv, en traditionsbundenhet och en social konservatism och elitism. Eller? Håller Dalarnas självbilder fortfararande på att förändras eller är identiteten nu färdigstöpt? Är det överhuvudtaget möjligt att en gång för alla hitta/skapa sin identitet? Hur påverkar självbilder och upplevd identitet vår syn på samhällsutvecklingen och människan i densamma? Kan förankringen i Dalarnas traditioner både stärka och bredda identiteten; kan nya synsätt, inspirationer och utmaningar tillvaratas och utvecklas, utan att dalfolket tappar det kulturella fotfästet?

Materiellt välstånd: Dalarnas identiteter, som bottnar i småskaligt jordbruk, storskalig järn- och kopparindustri, skog- och textilindustri och har rika kulturella uttryck, är centrala faktorer i marknadsföringen av länet som plats för ett dynamiskt näringsliv, för ett gott investeringsklimat och för en gynnsam utveckling av turismen. Flera kommuner och Visit Dalarna har eller är i färd med att ta fram besöksnäringsstrategier där profil, image och attraktionskraft är nyckelbegrepp. Hur synkar dessa strategier och de bilder av Dalarna som målas upp, med omvärldens kanske redan färdiga bild av Dalarna och med dalfolkets bild av sig själva? Vilken eller vilka dalaidentiter tror vi är bra för regionens välstånd på sikt – och varför?

Varmt välkomna till en spännande kväll med Tankesmedjan Dalarnas Framtid!

 

Handen på hjärtat – vet du hur din kropp mår?

Äntligen får alla 50-åringar chansen att göra en hälsokontroll när Region Dalarna bjuder in till hälsosamtal. Det är något som många andra regioner redan gör och som visat sig ge stora resultat för hälsan. Om man jämför kan det uppskattas att ca 600 liv kan räddas i Dalarna.

Satsa på lokal polis och distansutbildning

Permanent lokal polisnärvaro
Nu ökar antalet poliser i Dalarna, vilket borde märkas genom att den lokala närvaron blir mer permanent. Det är inget orimligt krav att det skall finnas minst en lokalt placerad polis per 5000 invånare i varje kommun i vårt län.

Dalapolitiker måste våga visa EU-vinsterna

Nu är det viktigt att dalapolitikerna kliver fram och tydliggör vilka vinster som EU innebär för Dalarna. EU-samarbetet är inte perfekt men det medför tillräckligt många vinster för Dalarna att värna och förstärka.

Gör klimatsmart tågresande tidsmart och pålitligt

Skall fler välja klimatsmart tågresande måste det också bli tidsmart och pålitiligt! Då är det väl rimligt att rikta följande frågor till ansvariga:
Vad gör Tåg i Bergslagen för att anpassa tågtiderna så att de passar med anslutningarna till SJ i Gävle, Borlänge och Västerås?
Vad gör Trafikverket för att korta resetiderna mellan Dalarna och Stockholm?
Vad gör politikerna för att korta restiderna mellan Dalarna och Stockholm?