Läs artikel i DD inför kvällens öppna tankesmedja ”När får jag sprutan”

Tankesmedja om digitala mötet: ”Vanligaste frågan som ställs”

Den fråga som kanske diskuteras allra mest nu kommer att dryftas från flera olika vinklar och vrår på onsdagskvällen.
– När ska jag få mitt vaccin? Det är nog den vanligaste frågan som ställs idag, säger Anders Ahlgren, som ska hålla i tåtarna för en diskussion där bland andra regionrådet Sofia Jarl (C) och PRO:s dalaordförande Göran Tägtström deltar.

Klicka upp hela DDs Eric Salomonssons artikel på länken här

Läs tankesmedjans inbjudan till kvällens öppna aktivitet ”När får jag sprutan?” under rubriken ”Seminarier”  här ovan.
Där får du anslutningstill Teamsmötet som drar igång kl 18.30.

Anslut på din dator eller mobilapp

Klicka här för att delta i mötet.

 

När får jag sprutan?

Anslut på din dator eller mobilapp

Klicka här för att delta i mötet.

Nr 15

5 saker som förändrar för företag

Läs Angelica Ekholm, vd Dalarna Science Park, tankar kring rådande kris: 
Det är mycket som redan har förändrats, och kommer fortsätta att förändras, i samband med pandemin. Härom veckan fick jag i uppdrag av Tankesmedjan Dalarnas Framtid att summera mina tankar med utgångspunkt i den kris som råder. Jag valde att sammanfatta hur jag ser att företagandet förändras i ett par punkter och här delar jag med mig av mina tankar. 
  1Digitalisering
Vi ser en accelererad tjänstefiering. Dels kan ett företag som idag erbjuder en tjänst utveckla erbjudandet genom att addera till en fysisk vara i form av en digital applikation. Och omvänt, de varuproducerande företagen skapar tjänster kring sina varor. Företag har behövt, och måste fortsätta att snabbt ställa om och nyttja digitaliseringens möjligheter. Det handlar om att etablera nya köpkanaler, nya sätt att leverera och att t ex möta kunder. Förändringen har redan pågått under en par år, där vi t ex har sett hur fysisk handel har fått ge vika för e-handel.
Lokalt såg vi under pandemin hur IKEA i Borlänge snabbt ställde om och byggde ut sin e-handel. Personalen gavs nya arbetsuppgifter och fick istället 
för att möta kunder på golvet, plocka ihop beställningar för att sedan leverera ut till bilen på parkeringen. 
     2. Hållbarhet
Hållbarhetsfrågan hade redan seglat upp, men den accelererar faktiskt under pandemin. Företag måste ännu tydligare visa var de står i frågan både vad gäller ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Förändringen nu är att konsumenter och individer drar företagen i rätt riktning genom konsumentpåverkan, konsumenten är påläst och dess värderingar vägleder vid inköp av varor och tjänster.Agenda 2030 är viktigare än någonsin och de globala målen måste vi alla hjälpas åt att nå, det blir viktigt för företag att visa att man har sanna ambitioner i frågan. Dalarna Science Park jobbar för att utbilda företag vad det gäller de globala målen och vi har givetvis hållbarhetsaspekten med i vår företagsinkubator. Så vänd er gärna till oss om ni vill ha hjälp. 
    3. Global konkurrens och ökad innovation
I och med den ökade digitaliseringen så blir varor och tjänster mer lättåtkomliga och på en geografiskt större marknad. Det innebär att innovationer tidigt blir globalt synliga på webben. Det ställer nya krav på innovation och det gäller att öka takten och kanske hitta nya samarbeten för att lyckas förändra och förbättra affärsmodeller och skapa nya tjänster och produkter. Här finns företagsinkubatorn på Dalarna Science Park till er hjälp likväl som t ex Almi.     
   4. Flexibilitet
I en framtid kommer vi i ännu större utsträckning se att vi utvecklar, producerar och lagerför varor i EU för EU. Att ha flexibla värdekedjor för att klara leveranser har blivit ännu tydligare i samband med pandemin. Både offentlig sektor och dagligvaruhandel har känt av detta genom brist på skyddsutrustning och t ex dagligvaror. Det ställer ännu större krav på starkare regioner och en bredare tillverkning at t ex livsmedel regionalt och nationellt så att vi inte blir så beroende av import av viktiga varor vid en eventuell ny kris. I vår forskning- och innovationsportfölj jobbar vi med två spännande livsmedelsprojekt som kommer göra skillnad för Dalarna och kanske världen. 
   5. Jobbkultur
Pandemin medför även en förändring för företagen som arbetsgivare. Allt hemarbete, i och med restriktioner, har medfört att fler insett fördelar med att kunna jobba hemifrån. Ca 70% uppskattar hemmakontorets fördelar, enligt en undersökning utförd av Kantar Sifo hösten 2020. Det innebär att man som arbetsgivare kanske inte behöver lika många kontorsplatser utan mer flexibla lösningar för sin personal. När personalen kan alternera mellan jobb och vardagsliv mår många bättre. Det senaste uttrycket är att jobba i windowed work. Det innebär att arbetstagaren får dela upp sin dag i arbetspass och pass för privata åtaganden, men summan ska ändå bli en heltid.En annan aspekt är den nya gigekonomin, med nya modeller för arbete. Vi reser mindre nu vilket gör att vi också sparar tid. Vi kommer nog aldrig att gå tillbaka till att alla möten sker fysiskt. Många får därför mer tid i sina kalendrar vilket ger utrymme till att bidra i en förening, arbeta i en styrelse eller kanske starta ett eget bolag där man gör det man passionerat drivs av. Möjligheten att konsulta inom en viss nisch där man är riktigt bra öppnar sig kanske parallellt med en tillsvidareanställning. Det resulterar i fler ”gigare” i framtiden.
Angelica Ekholm, vd Dalarna Science Park (se bild)

 

Referat från kvällens seminarium om ”Tiden efter Corona, ett spännande samtal”

Måndagskvällens öppna seminarium med rubriken ”Dalarna efter Coronakrisen” i regi av Tankesmedjan Dalarnas Framtid, blev en utomordentligt intressant övning. Det var en följd av intressanta deltagare i panelen och att de representerade så olika intressen och kunskaper.

Försvarsminister Peter Hultqvist var mycket öppen och självkritisk när han tecknade sin bild av hur samhället hanterat Corona-pandemin. Men han erinrade också om att Sverige och världen även tidigare har haft att hantera svåra kriser från Ebola-utbrottet i Afrika till flyktingkrisen i Europa och terrordåd både i och utanför Sverige.

Hultqvist tillstod att den svenska beredskapen måste uppgraderas. Just-in-time-planeringen  är inte hållbar, menade han och konstaterade att Sverige och flera andra länder står inför stora utmaningar i arbetet med att bygga upp en beredskap och rusta  för lagerhållning. Hultqvist efterlyste också ett ökat och intimare samarbete mellan de nordiska länderna där in te minst försörjningsfrågorna kring exempelvis livsmedel måste står i fokus. Försvarsministern efterlyste även behovet av en mental omställlning bland medborgarna med insikt om behovet av ett robustare samhälle.

Angelica Ekholm, VD, Dalarnas Science Park, tog upp flera utmaningar som väntar som ett resultat av Corona-krisen; hur kommer den globala konkurrensen att förändras, får vi ny jobbkultur med ökat inslag av hemarbete och vad händer med människor när vi dels reser mindre, dels minskar mötet mellan människor?

Erik Westholm, professor emeritus, lyfte fram klimatkrisen som en framtida hotbild. Själv lyfte han fram klimatet som ”en nu-fråga” och efterlyste en ny folkrörelse som inte ser klimatet som en konflikt mellan stas och landsbygd utan en fråga som måste lösas utan fördröjning. ”Vi skriver planer, men det finns ingen ekonomi för åtgärder”, ansåg han.

Niklas Bringfeldt, chef för NGL-centrum vid Högskolan Dalarna såg möjligheter med nästa generation av lärande i centrum. Han berörde också möjligheterna med en kombination av utbildning vid Campus och en nätbaserad utbildning. Bringfeldt såg fördelar med båda alternativen men sade sig vara övertygad om behovet av en ökad digitaliseringskompetens för att möta framtiden.


Henrik Eriksson
, arbetsplatsstrateg vid Vasakronan, ställde frågan om vi i framtiden behöver kontor enligt dagens upplägg. Han gav själv svaret, nämligen att det kommer att bli flexibla lösningar, anpassade för både människan, tekniken och arbetsuppgiften.

Panelens inlägg följdes av många frågor, något som visade att synen på vad som händer efter Corona-krisen har många frågor men inga säkra svar.

 

Dalarna efter Corona-krisen: – Måste vi planera för det nya normala?

Mitt under den pågående pandemin måste vi ställa oss frågan: Hur kommer våra erfarenheter kring corona-krisen att påverka vårt sätt att leva och verka i framtiden?
Vad har pandemin lärt oss om att klara kriser i samhället som vi tidigare inte prioriterat?

Pandemin behöver inte betyda att allt som berör beredskapsfrågor och intellektuellt tankeutbyte kring ”det nya normala” i näringsliv och offentlig verksamhet behöver placeras i kö.
Vi vet redan att Sveriges nedrustning av det militära och civila försvaret de senaste decennierna ökat vår sårbarhet inför olika kriser.
Den materiella beredskapsskulden är enorm, men nästan lika allvarligt är att den psykologiska krismedvetenheten hos gemene man varit låg. Krig, naturkatastrofer och pandemier har setts som något som händer långt borta från vår vardag.
De senaste årens omfattande skogsbränder i bland annat Dalarna har varit en ögonöppnare för många i de drabbade områdena.
På samma sätt kommer Covid -19 påminna oss om att nya pandemier kan bryta ut i framtiden. Det kommer inte att finnas ett vaccin mot alla Coronavirus.
Kunskapen om att olika kriser kan drabba oss är tillräckligt för att börja planera för ett samhälle som är bättre rustat att stå emot den okända fienden, oavsett i vilken skepnad den uppträder.
Det handlar om att bygga upp kunskap kring hur vi kan hålla igång ”AB Sverige” i de mest utmanande situationer.

Vad är normalt
Vi måste också ompröva en del djupt rotade föreställningar om vad som är normalt och vad vi som medborgare har rätt att kräva av det offentliga och arbetsgivare. Vad kan vi var och en bidra med?
Det nya normala kräver nytänkande i dess vida mening.
Nytänkande kan vara att backa några steg och återskapa nationell kapacitet av viss samhällsviktig produktion. I andra hand öka nordisk samverkan för att säkra nära tillgång till det vi är i behov av mest. I tredje hand kommer EU-samarbetet, som måste säkerställa att handelsgränserna är öppna även under kris.
Arbete och utbildning på distans ger nya möjligheter för Dalarna. Det differentierade näringslivet i länet bör se nya tillväxtvägar i omställningen. Men kanske det också finns områden där vi själva förändrat vårt sätt att leva. Kan det vara något som vi kan ta med oss in i framtiden?

Tankesmedjan Dalarnas Framtid sätter strålkastaren på de här viktiga frågorna vid ett öppet digitalt seminarium tillsammans med Dalarna Science Park den 23 november. I seminariet medverkar bland andra försvarsminister Peter Hultqvist och en rad experter i ett samtal om hur vår vardag förändras.

Det är hög tid att vi alla engagerar oss i vad som händer i Dalarna efter Coronakrisen.

Göran Lindblå och Elin Holst Granlund

Styrelseledamöter i Tankesmedjan Dalarnas Framtid

www.dalarnasframtid.se hittar du information om hur du ansluter till aktiviteten.

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribenternas

Almi GävleDala bjuder in till seminarieserien Nya förutsättningar/Nya möjligheter

Nu bjuder Almi GävleDala in till seminarieserien Nya förutsättningar/Nya möjligheter med tre föreläsningar på denna sida årsskiftet och tre på andra sidan nyår.

Under pandemin har världen förändrats i mycket snabb takt och företagen har tagit många chanser att förändras i takt med den. För att förändringarna ska bli långsiktigt hållbara kan företagen ha nytta av den kunskap och erfarenheter som branschexperter kan ge.

Syftet med föreläsningsserien är att ge företag större förutsättningar att hitta nya möjligheter under de nya förutsättningarna.

Först ut i serien är Stefan Hyttfors den 24 november, han följs av Dr. Mouna Esmaeilzadeh den 1 december och Per Grankvist den 8 december.

I nästa år kommer Rickard Lyko, Lena Sellgren och Ari Riabacke. Mer information om dem kommer.

 

På länken här hittar du presentation av de medverkande och möjlighet att anmäla dig. 

https://www.almi.se/kalendarium/?region=3

 

 

 

Vill du stödja tankesmedjan med ett medlemskap?

Den bärande tanken med Tankesmedjan Dalarnas Framtid är att inte vara ekonomiskt beroende av några andra bidrag än ett årligt medlemskap från enskilda personer. All verksamhet bedrivs ideellt. Detta har fungerat bra sedan starten i september 2016.

Trots coronatider så planerar vi för fler aktiviteter under 2020 och 2021. Därför erbjuder vi dig som ännu inte är medlem att gå in och söka medlemskap. Du hittar länken för ansökan här ovan.
Blir du medlem under sista kvartalet 2020 så gäller medlemskapet också för hela 2021.

Så vill Dalabänken jobba i andra halvlek: ”Servicen måste öka i landsbygden”

Här följer DTs Ronnie Carlssons referat från Tankesmedjan Dalarnas Framtids digitala seminarium:

På tisdagskvällen arrangerade Tankesmedjan Dalarnas Framtid ett digitalt seminarium. Styrelseledamot Anders Ahlgren tillsammans med Falu Kurirens och Mora Tidnings politiska redaktör Emma Høen Bustos ledde samtalet.
– Även om det var ett stort spektra på partitillhörighet lade jag märke till en stor enighet kring vad Dalarna och landsbygden behöver, att den grundläggande servicen fungerar, sade Høen Bustos.

Läs hela artikeln här

Dalarnas framtidsfrågor i fokus på kvällens digitala tankesmedja

 

Det är två år till nästa val och därför var det med en icke ringa spänning vi kunde lyssna till flera av Dalarnas företrädare i riksdagen i en kombinerad utfrågning/debatt med Tankesmedjan Dalarnas Framtid som arrangör. Seminariet genomfördes i digital form – med de för- och nackdelar som en sådan lösning innebär.

Trots ett långt sommaruppehåll, eller kanske just därför, var tillgången på åsikter tämligen riklig från samtliga deltagare. Vilket förhoppningsvis också innebär att länets företrädare bland de 349 riksdagsledamöterna kan samlas kring kreativa lösningar för Dalarnas framtid.

Det är inte bara osäkerheten om ”Corona-krisens” uthållighet som gör det svårt för alla landets beslutsfattare, oaktat i vilken församling – kommunfullmäktige, regionfullmäktige eller riksdagen – de har sitt säte. Den resterande mandatperioden kommer med all sannolikhet inte att domineras av kraftfulla framtidssatsningar. Skattemedlen kommer med tvingande nödvändighet att satsas på återställande och upprustning av allt som pandemin orsakat.

Ändå var det positivt att lyssna till riksdagsföreträdarnas offensiva inställning om sin egen viktiga uppgift i riksdagsarbetet, nämligen att förmå sina egna partier att inse värdet av att ta fasta på den potential av utveckling som finns utanför storstadsregionerna.

Ann-Britt Åsebol (m) krävde ett omtag kring skattelagstiftningen för att skapa resurser i regioner utanför storstäderna. Hon slog också ett slag för satsningar på infrastruktur och utbildning och ville se satsningar på utbildning av lärare för låg- och mellanstadiet,

Peter Helander (c) pläderade också för satsningar på infrastruktur som skulle lyfta turistnäringen i länet. Han tog vägarnas kvalitet i Dalarna och lyfte som exempel E16 från Gävle genom Dalarna till Norge.

Daniel Riazat (V) betonade både statens, regionernas ocxh kommunernas viktiga roll för att skapa både omsorg och jobb – även utanför storstadsregionerna. Han lanserade också ett förslag om att testa en modell där människor ges möjlighet att kombinera jobb och studier i syfte att utveckla den enskilde men samtidigt ökad kompetens på arbetsmarknaden.

Mats Nordberg (SD) ville se regeländringar för att göra det lättare att bygga och bo på landsbygden. Han erinrade också om att den nya strandskyddslagen inte fick den effekt som många hade hoppats på; nämligen att det skulle bli lättare att få tillstånd at bygga i anslutning till vattendrag.

Rosa Güclü Hedin ägnade sitt anförande huvudsakligen kring utbildningsfrågor och ansåg att det är en överlevnadsfråga för både företag och regioner. Utan kompetent personal kommer företag och industrier att få stora svårigheter att överleva. Hon hoppas på att Högskolan Dalarna ska kunna spelade en viktigare roll i framtiden för att säkra kompetensutvecklingen. Hon efterlyste också ett nytt kunskapslyft för att säkerställa sysselsättningen också utanför storstadsregionerna.

Tankesmedjans Anders Ahlgren och Emma Hoen Bustus, politisk redaktör vid Falu Kuriren ledde utfrågningen som lockade ett 40-tal närvarande. Aktiviteten finns också som video på tankesmedjans Facebook-sida – just nu över 450 visningar

Inför tisdagens tankesmedja – läs DT Debatt: Politiker, drabbas inte av beslutsvånda – satsa på Dalarnas infrastruktur

Anders Hansson, ordförande för Tankesmedjan Dalarnas Framtid riktar inför tisdagens öppna digitala seminarium, krav på insatser under resterande två åren av mandatperioden från Dalarnas riksdagsledamöter. Insatser som skall bidra till Dalarnas utveckling. Läs mer nedan eller på DT.se.
Tisdagen den 15 september klockan 18.30 har Tankesmedjan Dalarnas Framtid ett digitalt seminarium. Rubriken är Halvtid i riksdagen – vad blir viktigast för Dalarna? Medverkar gör Roza Guclu Hedin (S), Falun, Mats Nordberg (SD), Falun, Ann-Britt Åsebol (M), Falun, Peter Helander (C), Mora, Daniel Riazat (V), Falun. Samtalsledare är Emma Höen Bustos, politisk redaktör Falu Kuriren samt Anders Ahlgren, Tankesmedjan Dalarnas Framtid.
Seminariet är digitalt och länk till seminariet kan man få genom att skicka ett mejl till info@dalarnasframtid.se