Planerade öppna seminarier framflyttade

På grund av rådande läge väljer också vi att flytta fram planerade öppna seminarier. Vi återkommer vid ett senare tillfälle med information om nya datum. Däremot ligger ambitionen och inriktningen kvar. Så här tänker vi oss de kommande öppna seminarierna:

Dalarnas självbilder – och utmaningar! I samarbete med Dalarnas museum gör vi ett kvällsseminarium om begreppet Dalaidentitet. Finns den, finns det flera, är bilden statisk, kan självbilden(erna) och föreställningarna utmanas – och i fall hur och varför?

Dalarnas kollektivtrafik, hur vill vi att den skall se ut?

Klimatfrågan, hur kan vi bidra och hur kommer Dalarna att påverkas?

Räcker arbetskraften till?

 

 

 

Framflyttat – öppet seminarium om Dalarnas självbilder och utmaningar

 

 

Tankar till grund för öppet seminarium om

Dalarnas självbilder och utmaningar!

Bakgrunden och ingångarna till frågan om vad som utgör en regions och en enskild platsidentitet varierar med den som belyser saken. I det här sammanhanget vill Tankesmedjan Dalarnas Framtid, i samarbete med Dalarnas museum, få tillstånd ett samtal om hur självbilderna i Dalarna kan vara en resurs eller ett krux, eller bäggedera, för att möta dagens och morgondagens utmaningar.

Detta sker i en tid när människor och kompetenser behöver lockas till Dalarna, eller förmås att stanna, för att skapa motvikt till de växande storstadsregionerna. Dialog behövs när målet hos länets kommuner är att få den redan framgångsrika besöksnäringen liksom andra delar av näringslivet att utvecklas och när främlingsfientlighet, våld, självgodhet och även pessimism sargar dalfolkets stolthet över de egna bygderna och grumlar det goda livet och tillgångarna på hemmaplan.

Utgångspunkten för diskussionen är, att ett samhälle med stark identitet är så stabilt att rädslan för det okända kan hållas stången och att utmaningarna kan bejakas och mångfalden berika.

Seminariet tar sats utifrån tre ämnesområden: miljöerna, människorna och det materiella välståndet.

Respektive ämne inleds med en presentation som följs av frågor och diskussion. Seminariet pågår i två timmar och avslutas med mingel och fortsatta samtal i museets vackra entréhall.

Miljöerna: Dalarnas kulturmiljöer är både fantastiska – många gånger helt unika – och samtidigt underutnyttjade inom besöksnäringen och från samhällets sida när det gäller att främja invånarnas förmåga till ambassadörskap och känsla för kulturmiljöernas särprägel och värde för livskvaliteten. Vad kännetecknar dessa miljöer? Hur kan man både bevara och utveckla dem utan att förstöra för framtiden? Hur kan man i framtiden känna igen Dalarna i den bebyggda miljön? Vill vi att Dalarnas identitet ska synas i det som byggs idag – och i så fall hur?

Människorna: Är det något, som har kännetecknat Dalarna genom tiderna, är det – utöver naturen och naturtillgångarna – mångfalden, den kulturella artrikedomen, förmågan att förhålla sig till nya strömningar, till anpassning, dynamik och entreprenörskap parat med en stark identitet, ett starkt och synligt kulturarv och en stark fallenhet för självständighet. Mångfalden har, paradoxalt nog, skapat ett folk som är observant på kulturell och geografisk tillhörighet, på ett vi-och-de-perspektiv, en traditionsbundenhet och en social konservatism och elitism. Eller? Håller Dalarnas självbilder fortfararande på att förändras eller är identiteten nu färdigstöpt? Är det överhuvudtaget möjligt att en gång för alla hitta/skapa sin identitet? Hur påverkar självbilder och upplevd identitet vår syn på samhällsutvecklingen och människan i densamma? Kan förankringen i Dalarnas traditioner både stärka och bredda identiteten; kan nya synsätt, inspirationer och utmaningar tillvaratas och utvecklas, utan att dalfolket tappar det kulturella fotfästet?

Materiellt välstånd: Dalarnas identiteter, som bottnar i småskaligt jordbruk, storskalig järn- och kopparindustri, skog- och textilindustri och har rika kulturella uttryck, är centrala faktorer i marknadsföringen av länet som plats för ett dynamiskt näringsliv, för ett gott investeringsklimat och för en gynnsam utveckling av turismen. Flera kommuner och Visit Dalarna har eller är i färd med att ta fram besöksnäringsstrategier där profil, image och attraktionskraft är nyckelbegrepp. Hur synkar dessa strategier och de bilder av Dalarna som målas upp, med omvärldens kanske redan färdiga bild av Dalarna och med dalfolkets bild av sig själva? Vilken eller vilka dalaidentiter tror vi är bra för regionens välstånd på sikt – och varför?

Varmt välkomna till en spännande kväll med Tankesmedjan Dalarnas Framtid!

 

Handen på hjärtat – vet du hur din kropp mår?

Äntligen får alla 50-åringar chansen att göra en hälsokontroll när Region Dalarna bjuder in till hälsosamtal. Det är något som många andra regioner redan gör och som visat sig ge stora resultat för hälsan. Om man jämför kan det uppskattas att ca 600 liv kan räddas i Dalarna.

Satsa på lokal polis och distansutbildning

Permanent lokal polisnärvaro
Nu ökar antalet poliser i Dalarna, vilket borde märkas genom att den lokala närvaron blir mer permanent. Det är inget orimligt krav att det skall finnas minst en lokalt placerad polis per 5000 invånare i varje kommun i vårt län.

Dalapolitiker måste våga visa EU-vinsterna

Nu är det viktigt att dalapolitikerna kliver fram och tydliggör vilka vinster som EU innebär för Dalarna. EU-samarbetet är inte perfekt men det medför tillräckligt många vinster för Dalarna att värna och förstärka.

Gör klimatsmart tågresande tidsmart och pålitligt

Skall fler välja klimatsmart tågresande måste det också bli tidsmart och pålitiligt! Då är det väl rimligt att rikta följande frågor till ansvariga:
Vad gör Tåg i Bergslagen för att anpassa tågtiderna så att de passar med anslutningarna till SJ i Gävle, Borlänge och Västerås?
Vad gör Trafikverket för att korta resetiderna mellan Dalarna och Stockholm?
Vad gör politikerna för att korta restiderna mellan Dalarna och Stockholm?

Våga ifrågasätta vetenskapliga rapporter

I en tid då fler och fler röster, där Greta Thunberg har en av de starkaste, höjs för att vi måste ha vetenskapliga belägg för våra beslut och att vi ska ”lyssna på forskarna”, kommer det att bli viktigare och viktigare att kunna se igenom sådant som presenteras som vetenskaplig forskning.

Kan detta hända 2020? – En nyårshälsning från Smedjan

När vi närmar oss ett årsskifte är vi många som tänker på det år som gått.
Det gör naturligtvis jag också, men jag försöker också ägna en tanke åt vad vi i Dalarna kan förvänta oss av vår närmaste framtid.

För att få fler inspel än mina egna så har jag frågat några personer som är engagerade i samhällets utveckling och också medlemmar i Tankesmedjan Dalarnas Framtid.
Punkterna som ni kan läsa här är en sammanställning av våra gemensamma funderingar. En del är naturligtvis önsketänkande men mycket går att genomföra om viljan och engagemanget finns.
Önskar dig en spännande läsning. Har du fler punkter så är du välkommen att göra inspel på vår Facebook-sida

Tankesmedjan önskar God Jul

Tankesmedjan Dalarnas Framtid önska dig en God Jul.

VI gör det med en av de mest kända beskrivningarna av
tomtens bestyr denna helg. Varsågod, Tomten av
Viktor Rydberg i hela dess glans.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta —
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» —
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen —
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; —

Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick — men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Visar Dalarnas kommuner tillräckligt engagemang för funktionsnedsatta?

Tisdagen den 3 december är den internationella funktionshinderdagen.
I Sverige präglas årsdagen av:
 Att det trots löften inte blivit lättare att leva med funktionshinder i Sverige och Dalarna, trots att många politiker hävdar motsatsen!
 Protester från funktionshinderrörelsen mot förslag av S och MP-regeringen, som har stöd av C och L.
 Det är lika svårt att få assistans enligt LSS, som det varit de senaste åren.
 Nästan hälften av Dalarnas kommuner har ingen eller dålig respekt för en riksomfattande kommunundersökning om tillgänglighet.