Läs FKs Anders K Gustafssons krönika från tankesmedjans aktivitet om Dalarnas kulturmiljöer

Är kulturmiljöerna i Dalarna en försummad kraft i samhällsutvecklingen? Den frågan ställdes i gårdagskvällens tankesmedja som Tankesmedjan Dalarnas Framtid arrangerade i samarbete med Dalarnas museum.
FKs Anders K Gustafsson var där. Läs hans krönika – klicka här:

Dalarnas kulturmiljöer i en globaliserad tid – 3 maj 2022

Nr 17

Tankesmedjans vindkraftsaktivitet inspirerar DT till två intressanta artiklar

DT följer upp tankesmedjans seminarium om vindkraften den 22 nov med två intressanta artiklar. Handlar dels om berättelse av paret Källberg som leder motståndet mot etablering av vindkraft vid Galmsjömyran. I den andra artikeln berättar Leif Källman i Svärdsjö om hur bygdepengen från byggda vindkraftverk bidragit till utveckling av bygdens föreningsliv. Varje år får man 200.000 kr som kan fördelas.

Läs DTs artikel om Galmsjömyran

 

Läs DTs artikel om bygdepengen i Svärdsjö

 

Vindkraftsfrågan i hetluften

FALUN. ”Varför möter vindkraften så kompakt motstånd” – det var den intressanta rubriken för debatten som tankesmedjan Dalarnas Framtid inbjöd till vid ett öppet seminarium i Falun (22 november). Tack varde relevanta debattörer och en kunnig debattledning hade de 40-talet åhörarna ingen anledning att ångra besöket hos tankesmedjans möte – den här gången förlagt till Lugnetgymnasiet i Falun.

Men det vore en överdrift påstå att åhörarna fick ett tydligt svar på frågeställningen om människors tveksamhet till vindkraftssatsningen. Att vindkraften är ett viktigt inslag som bidrag till framtidens energiförsörjning, kunde debattörerna enas om, men skiljelinjen blev tydlig när det kom till frågan om omfattningen.

Det blev oenighet både om hur många vindkraftsverk/parker som bör få uppföras och hur höga anläggningarna borde tillåtas bli. Dessutom framfördes kritik mot att många planer för områden för nya vindkraftsparker kommit som en överraskning för berörda byar/områden. Anders Wiklund från gruppen ”Nej till vindkraft på Galmsjömyran, ett område på gränsen mellan Falu och Sandvikens kommuner, bidrog med stark kritik mot hur ärendet forcerats och vållat både oro och kritik över bybornas brist på inflytande.

Å andra sidan kunde Leif Källman från Svärdsjö, engagerad i fördelningen av bygdepengen Svärdsjöområdet, ge en positiv effekt av vindkraftsutbyggnad, nämligen att bygden tillförts medel till olika lokala satsningar efter bidrag från bygdepengen. Tack vare dessa pengar har mycket rustats och stöttat lokala intressen, menade han.

Huvudfrågan den här kvällen blev dock inte hur mycket pengar som kan tillföras bygder som ”drabbas” av vindkraftssatsningar. Både exploatörer, skogsbolag, enskilda markägare och bybor som berörs av vindkraftsplaner efterlyser en tydligare och seriösare planläggning. Flera debattörer, bland dem Erik Westholm, professor em. Sveriges lantbruksuniversitet, framhöll vikten av att redan de översiktsplaner som tas fram måste peka ut områden som är skyddsvärda och som därför inte ska komma i fråga för en större vindparkssatsning.

Debattens huvudrubrik om varför vindkraften möter ett så kompakt motstånd, fick inget entydigt svar, mer än att många människor känner sig överkörda av beslut de inte kunnat påverka. Så debatten om vilka energislag som ska förena politiker, företag och andra medborgare kring framtidens energiutveckling lär fortsätta i olika fora och förmodligen med olika svar.

Christer Gruhs

I debatten, utöver Erik Westholm, Anders Wiklund och Leif Källman, deltog också Jakob Ebner, Länsstyrelsen Dalarna, Sofia Berg, vd för Bergvik Skog Öst AB och Jenny Drugge, politiker i Falun.

Debattledare var Rosa Güclü Hedin, riksdagsledamot och Anders Ahlgren, Tankesmedjan Dalarnas Framtid.

Debattare i FK inför tankesmedjans aktivitet 22 nov om vindkraft

Bild: Markus Boberg/Arkiv

 

Vindkraft i Sveriges inland – en nödvändighet

Vi har ett enormt elbehov, som uppkommer när det gäller fossilfri produktion inom industrin och bland annat inom det lite upphaussade drivet för elbilar.
Ska vi klara alla våra klimatutmaningar måste vi använda en rad fossilfria alternativ för elproduktion. Vi måste kombinera vindkraft, solkraft, vätgasproduktion och kärnkraft om det hela skall vara möjligt.

Sverige har extremt goda förutsättningar för produktion av vindkraft – både till lands och till sjöss. Men för att detta skall komma oss alla till del måste samhället och staten våga visa mod och inte tillåta att alla möjliga särintressen får för stort utrymme.

Men det förpliktar också!
Det måste erbjudas mer kraftfulla insatser för att skapa förståelse och intresse i lokalsamhället där förutsättningar för utbyggnad är goda. När det gäller konflikten med lokalsamhället kan vi gärna hämta inspiration från våra grannländer.
Enligt dagens praxis i Sverige handlar det om 10 000 kronor per vindverk som tillförs lokalsamhället frivilligt från vindkraftbyggarna. Detta kan jämföras med några exempel från våra grannländer:

* Finska kommunen Kalajoki tar in 234 000 kronor per verk i kommunal fastighetsskatt per år. Kalajoki har 12 000 invånare så det blir ett rejält tillskott till utveckling i bygden.
* Norska kommunen Alfjord med 5000 invånare tar in 50-60 miljoner kronor per år från vindkraften
* I Vefsn i mellersta Norge ersätter Eoulus Vind kommunen med 235 000 kronor/vindkraftverk. I avtalet finns också medfinansiering av mobilmaster, pengar till folkhälsan och krav på att lokala entreprenörer skall användas och att rekrytering skall ske lokalt, mm.

Vi har mycket att lära och ovanstående är bara några exempel.
Om rejält mycket mer av vindkraftetableringarna ger avtryck i lokalsamhället tror jag att acceptansen kommer att mångdubblas. Energiförsörjning är ett nationellt intresse men för att utbyggnaden skall kunna påskyndas och utvecklas krävs en helt annan och motiverande inställning till att lokalsamhället måste se vinsterna! Utan detta når inte Sverige sina klimatmål!

Kjell Grundström
Fristående tänkare och medlem i Tankesmedjan Dalarna

Varför möter vindkraften så kompakt motstånd?

Nr 16

DAGS FÖR NYA TANKESMEDJOR

Nu vill vi gärna prova att arrangera tankesmedjor som fysiska möten igen.
Notera 22 november kl 18-20 då vi träffas under temat ”vindkraft”. Vi återkommer med en mer utförlig inbjudan.
Vi planerar också för ett kvällsseminarium i februari 2022 om begreppet Dalaidentitet. Finns den, finns det flera, är bilden statisk, kan självbilden(erna) och föreställningarna utmanas – och i så fall hur och varför?
Väl mött!

En skymt av ljuset i tunneln

På Dalarnas Tidningar och Dalademokraten finns nu Harri Sternljungs referat ”En skymt av ljuset i tunneln” från Tankesmedjan Dalarnas Framtids digitala seminrium ”När får jag sprutan”. Där säger chefsläkaren Roger Larsson: – Vi har bekräftade leveranser av vaccin till och med vecka 17. Vaccinet ska räcka till alla i fas 2. Aktiviteten genomfördes digitalt under onsdagskvällen.
Vill du se det digitala seminariet i efterskott så finns det på tankesmedjans FB-sida. Över 200 har redan gjort det.
Klicka här så kommer du till videon

Debatt i tankesmedjan: När får jag sprutan?

Som väntat väckte Tankesmedjan Dalarnas Framtid ”vårtema” stort intresse. Rubriken för kvällen: ”När får jag sprutan? – frågan riktad till en namnkunnig panel med olika bakgrund för sitt deltagande. Inte helt oväntat blev det sjukvården/Region Dalarnas representanter som fick de flesta frågorna.

Roger Larsson, chefsläkare, Karin Stikå Mjöberg, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör och Sofia Jarl, regionråd (c) fick av naturliga skäl många frågor, dels om den tidsperiod som förflutit sedan pandemin bröt ut, dels om sina förutsägelser inför framtiden. Ingen i den namnkunniga och erfarna trion stod svarslös när debattledaren Anders Ahlgren pressade med konkreta frågor om framtiden.

Karin Stikå Mjöberg uttryckte oro för ”den tredje vågen”, samtidigt som situationen vid intensivvården både i Falun och Mora är hårt belastad. Roger Larsson erinrade om vikten av att inte enbart drabbade patienter erbjuds adekvat vård – omtanken om den egna vårdpersonalen är också en avgörande fråga för hur pandemin ska kunna bekämpas effektivt, framhöll han. Han räknade med att alla i Fas 2 skall fått sin första dos under april månad.

 Sofia Jarl delade hans uppfattning och redogjorde dessutom för den samsyn som råder mellan politiskt ansvariga och experterna när det gäller det fortsatta arbetet kring upplägg av vaccinering och planering för extraordinarie åtgärder som kan bli följden av ett utdraget förlopp. Hon berättade också att regionen nu förbereder sig för att kunna ta in extern hjälp för att klara de stora grupper som skall vaccineras från maj och framåt.

Informationsfrågorna – både internt och externt – blev ett livligt diskuterat ämne under kvällen. Anna Gullberg, mångårig skribent i Dalarna, nu verksam i Expressen, tog upp informationsfrågor både ur sjukvårdens och mediernas synvinkel och menade att det båda parter kan få anledning att kritiskt granska vad som gjorts (eller inte gjorts) för att lära inför framtiden.

De båda pensionärsorganisationernas representanter, Göran Tägtström, PRO och Ur Alf Nilsson, SPF, framförde önskemålet om att få vara med och utvärdera informationsfrågor inför framtida utmaningar. Informationen till de äldre kan bli bättre och samhället är vinnare att informationen är korrekt och når dem den är avsedd för, framhöll de båda pensionärs-representanterna.

Kolla gärna videon från gårdagens tankesmedja. Klicka här