Står Dalarna kvar på perrongen?

I våras kom det ett glädjande besked. Äntligen skulle det bli entimmes trafik på Dalabanan delen Mora – Borlänge. Ett efterlängtat besked.
Men för en tid sedan meddelade Region Dalarna att man skjuter upp utökningen och motiven till beslutet verkar vara oklara.
Behovet att pendla till jobb och studie ökar och då har järnvägen uppenbara fördelar. Det går att åka fort och bekvämt och med rätt utbyggnad har den hög kapacitet. Med trenden med sänkta hastigheter på våra vägar så blir den fördelen ännu tydligare.

FRÅN gårdagens öppna seminarium “Har Dalarna för många kommuner?”

 

Maria Strömqvist S och Peter Helander C – båda ingår i utredningen. Foto Bibbi Westhed

De medverkande fr vänster: Gabriel Ehrling Perers, chefredaktör Avesta Tidning, Annette Riesbeck, ordf Dalarnas kommunförbund, Jan Bohman, KSO Borlänge kommun, Ulrika Liljeberg, KSO Leksand samt utredningens ledamöter Maria Strömqvist, Ludvika och Peter Helander, Mora. Foto Bibbi Westhed

 

“Har Dalarna för många kommuner” var frågeställningen vid Tankesmedjan Dalarnas Framtids öppna seminarium i går kväll. Det handlade om den pågående statliga utredningen ” Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen” eller i dagligt tal ”Kommunutredningen” (Fi2017:02), där riksdagsledamöterna Maria Strömqvist S, Ludvika och Peter Helander C, Mora ingår (bilden ovan). Båda berättade om utredningens arbete och lyfte några av de förslag som utredningen sannolikt presenterar i sin slutrapport i februari 2020 såsom:

– generella statsbidrag till kommunerna
– vad behöver ändras i utjämningssystemet mellan kommunerna
– hur kan man klara kompetensförsörjningen
– avskrivning av studieskulder för bristyrken vid bosättning inom vissa geografiska områden
– ökad statlig närvaro i hela landet
– tillåta försöksverksamhet
– ta bort hinder för frivilliga sammanslagningar av kommuner
– stimulera avtalssamverkan mellan kommuner både när det gäller verksamhet och när det gäller investeringar

Kenneth Westerlund, Dalarnas Tidningar, lyfter fram några spetsiga inlägg och ger samtidigt en bra bild över kvällens diskussioner i sin artikel här. 

 

 

 

 

 

 

Ska det bli några kommunsammanslagningar så får staten rita kartan

Den pågående samhällsutvecklingen leder till att skillnaderna mellan landets kommuner blir allt större. Särskilt stor är skillnaderna mellan våra tätbefolkade kommuner och våra glesbygdskommuner. Dessa skillnader syftar den så kallade kommunutredningen bland annat att råda bot på.

Kopplat till arbetet med utredningen driver vi bland annat frågan om att statsbidragen i mindre utsträckning ska bli ”öronmärkta” och att det i större utsträckning ska visas ett förtroende för kommunerna att vi gör det vi ska. En annan viktig fråga för oss är skatteutjämningssystemet. Vid årsskiftet så genomförs den förändring som regeringen föreslagit men vi ser att ytterligare steg bör tas för att utjämna skillnader mellan stad och land.

Ett annat intressant förslag som diskuterats är förslaget om asymmetri, det vill säga att olika kommuner kan ha olika uppdrag. Vissa kommuner kanske inte har ansvar för vuxenutbildning medans andra har det plus lite till. En anpassning efter våra kommuners olika förutsättningar.

Ett av de utökade uppdrag som jag gissar i någon form kommer att bli aktuellt är hur vi kommuner ges möjlighet att organiserar oss kopplat till Arbetsförmedlingens (AF) nedmontering. I alla kommuner kommer inte den privata marknaden vara intresserade av att etablera företag som erbjuder tjänsten jobbförmedling. Dels utifrån detta faktum men även utifrån den upparbetade kunskap som många kommuner besitter efter många års samarbete med AF – så är min personliga förhoppning att det blir möjligt för kommuner att själva bli utförare. Staten behöver fokusera på att ge likvärdiga villkor över landet. Bostadsbyggande behövs i alla dalakommuner och då är strandskydd och avskrivningsregler sådant som behöver ses över

Jag vill även understryka att det redan idag har finns flera väl fungerande samarbeten mellan kommuner och än lättare är det nu när regeringen öppnat upp för att kommuner kan köpa tjänster av varandra. Exempelvis så samarbetar Avesta kommun med Fagersta och Norbergs genom en gemensam nämnd i miljö- och byggfrågor och med Fagersta, Norberg och Hedemora med gemensam räddningstjänst. Fördelen är att vi samsas om kompetensen och att vi tillsammans får en mindre administrativ kostnad då vi delar på ansvaret.

Personligen tror jag inte att vi kommer att få se några frivilliga kommunsammanslagningar. För Dalarnas del så vore en sammanslagning av Dalarnas tillväxt- och regioncentra Falun-Borlänge det som skulle ge mest till länet, då skulle vi ha en kommun med över 100 000 invånare som kunde konkurrera med Gävle, Västerås och Örebro om etableringar, infrastruktur och t.ex. regionpoliscenter. Är det troligt? Nej. Är det önskvärt, det tror jag inte heller, det skulle ta årtionden att arbeta bort misstro och kulturskillnader. Den största orsaken till att jag tror att sammanslagningarna kommer vara få om alls någon är det höga politiska pris som måste betalas. Det folkliga stödet finns inte för den typen av förändringar och med tanke på det politiska landskap vi befinner oss i så tror jag det är få kommunpolitiker som kommer välja att gå den vägen. Detta även om hinder för sammanslagningar tas bort i form av dålig ekonomi – ingen vill ta över en annan kommuns skulder. Så ska det bli några kommunsammanslagningar så får staten rita kartan, ett förslag är att börja med att se över Skåne, 33 kommuner på ungefär samma yta som Älvdalen.

Detta berör alla som bor i Dalarna och är du mer intresserad så genomför Tankesmedjan Dalarnas Framtid ett öppet seminarium på måndag kväll 11 november.

Lars Isacsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Avesta och länsordförande för Socialdemokraterna i Dalarna

https://www.dt.se/artikel/debatt-ska-det-bli-kommunsammanslagningar-far-staten-rita-kartan

Tala om silver – det här behöver vi berätta

I Dalarna finns en av världens mest moderna gruvor med flera metaller som behövs till ny miljöteknik. Om det var mer känt – vilka fler utvecklingsmöjligheter kunde vi då se? Och hur berättar vi det?
Kanske med historien om det lilla silversmycket…

Skogarna gör Dalarna till ett framtidslän

Skogsnäringen är den framtidsbransch som skapar förutsättningar för allt annat – för själva livets överlevnad på vår planet. FNs klimatpanel IPCC rapporterar att hållbart skogsbruk är en nyckel för att rädda klimatet.

Har Dalarna för många kommuner?

Kommande: Har Dalarna för många kommuner och Dalarnas självbilder och utmaningar

11 nov – Har Dalarna för många kommuner?

Det är frågeställningen vid Tankesmedjan Dalarnas Framtids öppna seminarium den 11 nov kl 18-20, Borlängerummet, Stadshuset, Borlänge, om den pågående statliga utredningen ” Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen” eller i dagligt tal ”Kommunutredningen” (Fi2017:02).

I utredningen ingår riksdagsledamöterna Maria Strömqvist S, Ludvika och Peter Helander C, Mora. Båda kommer till vår tankesmedja och berättar.

I direktiven till den parlamentariskt sammansatt utredningen kan vi läsa:
Under de närmaste decennierna ställs kommunerna inför en rad utmaningar, bl.a. till följd av den demografiska utvecklingen och den snabba urbaniseringstakten. För att kommunerna på lång sikt ska kunna möta samhällsutvecklingen krävs att de har en kapacitet som står i proportion till deras uppgifter.

Den parlamentariskt sammansatta utredningen ska:

utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar.
utifrån kommunernas varierande förutsättningar dels identifiera och analysera de utmaningar som väntas ha särskilt stor påverkan på deras förmåga att klara av sina uppgifter,

analysera i vilken utsträckning som kommunal samverkan, kommunsammanläggningar, förändrade uppgifter, en asymmetrisk ansvarsfördelning och andra tänkbara åtgärder kan bidra till att stärka deras förmåga att möta samhällsutvecklingen
föreslå vilka åtgärder som bör vidtas

Frågeställningar under kvällen

  • Kommunstorleken i Sverige sträcker sig från 2.600 invånare till 1 miljon. Är detta möjligt?
  • Asymmetri? Kan kommuner ha olika uppdrag?
  • Vad kan åstadkommas genom ökad digitalisering?
  • Vilka former för samarbeten mellan kommuner behövs?
  • Hur påverkar kommunstorleken demokratin?
  • Kan en del av kommunernas uppgift bli regionala?
  • Vad är viktigast för en medborgare – lokal förankring eller leverans av välfärd?
  • Om det finns en idealstor kommun, hur gör vi då med riktigt stora och riktigt små kommuner?

Medverkande:
Riksdagsledamot Maria Strömqvist S, Ludvika – ingår i utredningen
Riksdagsledamot Peter Helander C, Mora – ingår i utredningen
Kommunstyrelsens ordf i Borlänge, Jan Bohman
Kommunstyrelsens ordf i Leksand, Ulrika Liljeberg
Ordförande i Dalarnas kommunförbund, Annette Riesbeck
Chefredaktören på Avesta Tidning och ledarskribent DT, Gabriel Ehrling Perers

Denna utredning berör oss alla som bor och verkar i Dalarna. Ni är alla välkomna till vårt öppna seminarium. Särskild inbjudan kommer så småningom på vår webb och FB-sida.

Bästa hälsningar
Tankesmedjan Dalarnas Framtid

19 mars – Dalarnas självbilder och utmaningar!

Öppet. seminarium torsdag den 19 mars 2020, kl 18-20

Arrangör: Tankesmedjan Dalarnas Framtid, i samarbete med Dalarnas museum

Plats: Dalarnas museum, Falun

Ett kvällsseminarium om begreppet Dalaidentitet. Finns den, finns det flera, är bilden statisk, hur kan självbilden(erna) och föreställningarna utmanas och hur och varför i så fall?

Bakgrunden och ingångarna till frågan om vad som utgör en regions och en enskild plats identitet varierar med den som belyser saken. I det här sammanhanget vill Tankesmedjan Dalarnas Framtid, i samarbete med Dalarnas museum, få tillstånd ett samtal om hur självbilderna i Dalarna kan vara en resurs eller ett krux, eller bäggedera, för att möta dagens och morgondagens utmaningar.

Detta i en tid när människor och kompetens behöver lockas till Dalarna, eller förmås att stanna, för att skapa en motvikt till de växande storstadsregionerna. Det behövs när målet hos länets kommuner är att få den redan framgångsrika besöksnäringen liksom andra delar av näringslivet att utvecklas och när främlingsfientlighet, våld, självgodhet och även pessimism sargar dalfolkets stolthet över de egna bygderna och grumlar det goda livet och tillgångarna på hemmaplan.

Utgångspunkten för diskussionen är, att ett samhälle med stark identitet är så stabilt att rädslan för det okända kan hållas stången och att utmaningarna kan bejakas och mångfalden berika.

Seminariet tar sats utifrån tre ämnesområden: miljöerna, människorna och det materiella välståndet.

Respektive ämne inleds med en presentation som följs av frågor och diskussion. Seminariet pågår i två timmar och avslutas med mingel och fortsatta samtal i museets vackra entréhall.

Miljöerna: Dalarnas kulturmiljöer är både fantastiska, många gånger helt unika och samtidigt underutnyttjade både inom besöksnäringen och från samhällets sida för att främja invånarnas förmåga till ambassadörskap och känsla för kulturmiljöernas särprägel och värde för livskvaliteten. Vad kännetecknar dessa miljöer? Hur kan man både bevara och utveckla dem utan att förstöra för framtiden? Hur kan man i framtiden känna igen Dalarna i den bebyggda miljön? Vill vi att Dalarnas identitet ska synas i det som byggs idag och hur i så fall?

Människorna: Är det något som har kännetecknat Dalarna genom tiderna är det (förutom naturen och naturtillgångarna) mångfalden, den kulturella artrikedomen, förmåga att förhålla sig till nya strömningar, till anpassning, dynamik och entreprenörskap parat med en stark identitet, ett starkt och synligt kulturarv och en stark fallenhet för självständighet. Mångfalden har, paradoxalt nog, skapat ett folk som är observant på kulturell och geografisk tillhörighet, på ett vi-och-de-perspektiv, en traditionsbundenhet och en social konservatism och elitism. Eller? Håller Dalarnas självbilder fortfararande på att förändras eller är identiteten nu färdigstöpt? Är det överhuvudtaget möjligt? Hur påverkar det vår syn på samhällsutvecklingen och människan i densamma? Kan förankringen i Dalarnas traditioner både stärka och bredda identiteten; kan nya synsätt, inspirationer och utmaningar tillvaratas och utvecklas, utan att dalfolket tappar det kulturella fotfästet?

Materiellt välstånd: Dalarnas identitet som bottnar i småskaligt jordbruk, storskalig järn- och kopparindustri, skog- och textilindustri samt med rika kulturella uttryck är en central faktor i marknadsföringen av länet som plats för ett dynamiskt näringsliv, för ett gott investeringsklimat och för en gynnsam utveckling av turismen. Flera kommuner och Visit Dalarna har eller är i färd med att ta fram besöksnäringsstrategier där profil, image och attraktionskraft är nyckelbegrepp. Hur synkar dessa strategier och bilder av Dalarna som där målas upp, med omvärldens kanske redan färdiga bild av Dalarna och med dalfolkets bild av sig själva? Vilken eller vilka dalaidentiter tror vi är bra för regionens välstånd på sikt – och varför?

Alla är välkomna till detta spännande öppna seminarium. Särskild inbjudan kommer på vår webb och FB-sida.

Bästa hälsningar
Tankesmedjan Dalarnas Framtid

 

 

Sätt Dalarna på kartan – reparera Sverigebilden

Ännu i dessa dagar har en förvånande stor del av världens invånare svårt att skilja på Sverige och Schweiz. Två länder någonstans där borta i Europa. Landet längst norr ut?
– Idrotten och Dalarna kan hjälpa till att reda ut begreppen!

Daladagen 2019 kommer att bjuda på en inspirerande dag

Hållbar tillväxt skapar vår framtid

Nu är det dags att anmäla sig till årets Daladag som i år äger rum den 22 oktober 2019 på Magasinet i Falun.
Årets tema är ”Hållbar tillväxt”, vilket är nödvändigt för att hantera de globala utmaningarna. Avgörande är dock att tillväxten grundas på innovativa lösningar med fullt fokus på hållbarhetskraven.

Deltagande i Daladagen är, som vanligt, kostnadsfritt.

I denna länk hittar du program, hur du anmäler dig och mycket annat

 

Krönikörerna Jonny

Klarar Dalarnas kommuner förvandla kris till utveckling?

Kan också kommuner fila på ”affärsidén” och göra investeringar vid bättre valda tillfällen?