Dalapolitiker måste våga visa EU-vinsterna

Nu är det viktigt att dalapolitikerna kliver fram och tydliggör vilka vinster som EU innebär för Dalarna. EU-samarbetet är inte perfekt men det medför tillräckligt många vinster för Dalarna att värna och förstärka.

Inriktning och datum för 2020 års öppna seminarier

Nu har vi spikat datum när vi skall genomföra tankesmedjans öppna seminarierna under 2020. Vi har också en inriktning som kan ändras om det händer något intressant i vårt län eller om det kommer andra idéer.

 

Notera gärna följande så återkommer vi med mer information i anslutning till respektive seminarium.

21 april – Dalarnas självbilder – och utmaningar! I samarbete med Dalarnas museum gör vi ett kvällsseminarium om begreppet Dalaidentitet. Finns den, finns det flera, är bilden statisk, kan självbilden(erna) och föreställningarna utmanas – och i fall hur och varför?

18 maj – Dalarnas kollektivtrafik, hur vill vi att den skall se ut?

7 september–  Klimatfrågan, hur kan vi bidra och hur kommer Dalarna att påverkas?

23 november – Räcker arbetskraften till?

 

 

Gör klimatsmart tågresande tidsmart och pålitligt

Skall fler välja klimatsmart tågresande måste det också bli tidsmart och pålitiligt! Då är det väl rimligt att rikta följande frågor till ansvariga:
Vad gör Tåg i Bergslagen för att anpassa tågtiderna så att de passar med anslutningarna till SJ i Gävle, Borlänge och Västerås?
Vad gör Trafikverket för att korta resetiderna mellan Dalarna och Stockholm?
Vad gör politikerna för att korta restiderna mellan Dalarna och Stockholm?

Våga ifrågasätta vetenskapliga rapporter

I en tid då fler och fler röster, där Greta Thunberg har en av de starkaste, höjs för att vi måste ha vetenskapliga belägg för våra beslut och att vi ska ”lyssna på forskarna”, kommer det att bli viktigare och viktigare att kunna se igenom sådant som presenteras som vetenskaplig forskning.

Kan detta hända 2020? – En nyårshälsning från Smedjan

När vi närmar oss ett årsskifte är vi många som tänker på det år som gått.
Det gör naturligtvis jag också, men jag försöker också ägna en tanke åt vad vi i Dalarna kan förvänta oss av vår närmaste framtid.

För att få fler inspel än mina egna så har jag frågat några personer som är engagerade i samhällets utveckling och också medlemmar i Tankesmedjan Dalarnas Framtid.
Punkterna som ni kan läsa här är en sammanställning av våra gemensamma funderingar. En del är naturligtvis önsketänkande men mycket går att genomföra om viljan och engagemanget finns.
Önskar dig en spännande läsning. Har du fler punkter så är du välkommen att göra inspel på vår Facebook-sida

Tankesmedjan önskar God Jul

Tankesmedjan Dalarnas Framtid önska dig en God Jul.

VI gör det med en av de mest kända beskrivningarna av
tomtens bestyr denna helg. Varsågod, Tomten av
Viktor Rydberg i hela dess glans.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta —
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» —
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen —
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; —

Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick — men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Visar Dalarnas kommuner tillräckligt engagemang för funktionsnedsatta?

Tisdagen den 3 december är den internationella funktionshinderdagen.
I Sverige präglas årsdagen av:
 Att det trots löften inte blivit lättare att leva med funktionshinder i Sverige och Dalarna, trots att många politiker hävdar motsatsen!
 Protester från funktionshinderrörelsen mot förslag av S och MP-regeringen, som har stöd av C och L.
 Det är lika svårt att få assistans enligt LSS, som det varit de senaste åren.
 Nästan hälften av Dalarnas kommuner har ingen eller dålig respekt för en riksomfattande kommunundersökning om tillgänglighet.

Är idrotten viktig?

När samhället står inför utmaningar så står även idrotten inför utmaningar!
Idrotten är en viktig del av välfärden, både det fysiska och psykiska välmåendet. Och inte minst vårt sociala liv. Utan idrotten och föreningslivet skulle Sverige och Dalarna vara betydligt fattigare. De
20 000 ledare som ideellt arbetar i Dalarna vecka efter vecka är guld värda. Det vet alla 163 000 medlemmar i de 914 idrottsföreningarna. Det är viktigt att hela tiden påminna alla politikerna om detta nu när det tas beslut om både nedskärningar och framtida budgetar i kommuner och i regionen.

Står Dalarna kvar på perrongen?

I våras kom det ett glädjande besked. Äntligen skulle det bli entimmes trafik på Dalabanan delen Mora – Borlänge. Ett efterlängtat besked.
Men för en tid sedan meddelade Region Dalarna att man skjuter upp utökningen och motiven till beslutet verkar vara oklara.
Behovet att pendla till jobb och studie ökar och då har järnvägen uppenbara fördelar. Det går att åka fort och bekvämt och med rätt utbyggnad har den hög kapacitet. Med trenden med sänkta hastigheter på våra vägar så blir den fördelen ännu tydligare.

FRÅN gårdagens öppna seminarium “Har Dalarna för många kommuner?”

 

Maria Strömqvist S och Peter Helander C – båda ingår i utredningen. Foto Bibbi Westhed

De medverkande fr vänster: Gabriel Ehrling Perers, chefredaktör Avesta Tidning, Annette Riesbeck, ordf Dalarnas kommunförbund, Jan Bohman, KSO Borlänge kommun, Ulrika Liljeberg, KSO Leksand samt utredningens ledamöter Maria Strömqvist, Ludvika och Peter Helander, Mora. Foto Bibbi Westhed

 

“Har Dalarna för många kommuner” var frågeställningen vid Tankesmedjan Dalarnas Framtids öppna seminarium i går kväll. Det handlade om den pågående statliga utredningen ” Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen” eller i dagligt tal ”Kommunutredningen” (Fi2017:02), där riksdagsledamöterna Maria Strömqvist S, Ludvika och Peter Helander C, Mora ingår (bilden ovan). Båda berättade om utredningens arbete och lyfte några av de förslag som utredningen sannolikt presenterar i sin slutrapport i februari 2020 såsom:

– generella statsbidrag till kommunerna
– vad behöver ändras i utjämningssystemet mellan kommunerna
– hur kan man klara kompetensförsörjningen
– avskrivning av studieskulder för bristyrken vid bosättning inom vissa geografiska områden
– ökad statlig närvaro i hela landet
– tillåta försöksverksamhet
– ta bort hinder för frivilliga sammanslagningar av kommuner
– stimulera avtalssamverkan mellan kommuner både när det gäller verksamhet och när det gäller investeringar

Kenneth Westerlund, Dalarnas Tidningar, lyfter fram några spetsiga inlägg och ger samtidigt en bra bild över kvällens diskussioner i sin artikel här.